Jobbigt

Inatt låg jag och kände hur febern steg. Ett barn sparkade på mig och ett barn låg på mig. Jag låg vaken och mådde ont i halsen och snuva. Så dålig tajming. Just som jag avgiftat mig själv efter nässpraysmissbruket. Det är sportlov. Jag ska jobba 6 dagar av sju. Men framförallt hinner jag inte vara sjuk för då får man inte hälsa på nya bebisar. Det här är verkligen stressande. Nu är jag feberfri. Jag tar två alvedon och hoppas på att det var nåt tillfälligt.

Om livet, det hårda

Både mamma och jag vaknade av dödsbudet. Inte det faktiska, men förnimmelsen. När det sedan kom, några timmar senare, visste vi redan. Mössan av och jag böjer huvudet i respekt för en klok, god människa som gått vidare. Och jag gråter.

En annan dag

Borde verkligen skriva ett inlägg om hur det gick till när Tovan vaccinerades idag men jag orkar bara inte.

Natten med minisvinis

Att vakna av köldchock.
Att nästan frysa ihjäl.
Att vakna av värmeslag.
Att nästan brinna upp.
Huvudet spränger och lederna värker.

Och detta är inte ens the real thing.

Att möta sina rädslor

Vaccinet är slut, tur man är i branschen. Se det som en löneförmån.

Jag hoppas att influensan ska hoppa över vår lilla plats på jorden. Om den inte kan göra det, hoppas jag att den ska hoppa över vår krets. Om den inte kan göra det, hoppas jag att den ska hoppa över vår familj. Om den inte kan göra det, hoppas jag att den ska hoppa över våra barn. Om den inte kan göra det, hoppas jag att den ska skona Lillfisen. Om den inte kan göra det, hoppas jag att den bara ska drabba henne lindrigt. Om den inte kan göra det, bönfaller jag att hon ska överleva.

I Sagogreppet

Hon håller mitt hjärta i ett järngrepp. Mitt älskade lilla barn, min finaste lilla fis. Hon kan krossa mig, helt förgöra mig. Vi älskar henne sagolikt allihop. Hon som kom och bländade oss. Som fick oss alla fyra att helt komma av oss. Nu är det problem med vikten igen. Vi dagboksför varenda milliliter hon äter. Vikten sackar. Vi har hanterat det mästerligt, pappan och jag. Varit lugna och fina. Sen lite snuva, okej okej.

Nu skyhög feber. Jag får ont i magen av 39,4. Hon är en sjuk gnällis, mår inte bra. Och jag måste hålla mig i nåt hårt för att inte oroa sönder mig. Hon har inte resurser för att ha så hög feber, hon som knappt går upp i vikt! Och med ganska stor sannolikhet har hon fått den nya influensan och jag blir tom och kall. Det känns så skört.

A(H1N1)

Nu har det hänt: Lillfisen är snuvig. Hennes allra första snor i hennes lilla, lilla näsa. "Aha, hon är förkyld" tänker alla normala. "HON HAR FÅTT SVININFLUENSA" galopperar min överambitiösa fantasi. Vilken nagelbitare det här är. Jag tuggar på knogarna. Adam Alsing tycker att det ska heta kattungeinfluensa, för att avdramatisera och minska skräcken. Det hjälps inte, jag tycker det är döläbbigt iallafall.

PARANOID

Nu har den börjat. Nojan för att Lillfisen ska få svininfluensan. Jag vaknade med ont i halsen inatt och plötsligt arbetade min bebissega hjärna på högvarv. Räknade snabbt ut att jag drabbats av SMITTAN och även om det kanske, kanske bara är vanligt halsont så utsätter jag hennes obefintliga immunförsvar för otroliga risker. Speciellt som hon är så söt att alla vill klappa, känna och bära. Här är människorna (de hotfulla, potentiella smittbärarna) jag presenterar henne för inom loppet av 3 dagar:

*TORS fm : blandad drös, ca 12 stycken
plats: mitt jobb
riskfaktor:HÖG (sjukhus)

*TORS kväll: mina föräldrar + bror, 3 st
plats: föräldrahemmet
riskfaktor: medel (pga mkt närkontakt)

*TORS kväll: mammas och pappas grannar, 5 st
plats: hemma hos dem
riskfaktor: låg pga kort stund och de verkade kärnfriska

FRE: syrrans familj, 5 st
plats: huset i öster
riskfaktor: HÖG (barn som nyss börjat dagis och skola)

LÖ: gamla vänner, ca 10 st
plats: Jönköping
riskfaktor: okänt

LÖ kväll: mammas och pappas hippiekompisar, 9 st
plats: kollektivet i Ätradalen
riskfaktor: okänt

Vad håller jag på med? Släpar min bebis halva Sverige runt och vistas bland löst folk (45 pers) som kan smitta min hjälplösa fis. Det är ju pandemi som pågår för f-n. Och var är den bastard som smittat mig med halsont? KLIV FRAM OCH ERKÄNN!

Mamma säger att svininfluensan börjar med torrhosta, men man kan ju inte vara helt säker. Lillfisen som inte ens ammas och inte får i sig några antikroppar från mig. Jag brukar vara laid back när det gäller smittor och sjukdomar, men det här gör mig svettig. Har druckit 8 koppar te med honung i, för att hjälpa halsstatusen. Plus snott 2 Ipren av pappa. Det stod inte specifikt på förpackningen att det var bra mot svininfluensor, men det hjälper säkert litegrann. Vidare kånkar jag runt min handspritflaska överallt och tvingar alla som ska ta i Lillfisen att sprita sig först. Eller, jag gjorde det vid frukosten, sen glömde jag bort det resten av dagen men jag har iallafall burit den med mig.

Oj, nu vaknar hon och skriker. Måste sluta. Oj, hon gapar rätt högt, ingen omedelbar risk för hennes liv i denna stund vad det verkar. Puh.

familjen sisådär

Igårkväll fick Tovan totalt psykbryt av pappalängtan. Han satt på jobbet 5 mil bort och hon bara skrek rätt ut. Tårarna tog aldrig slut. Tillslut grät vi alla tre. Sen kom pappan hem helt oväntat vid 8 på morgonen. Jag vaknade ovch blev iskall men insåg rätt snart att ingen inbrottstjuv skulle öppna med nyckel. Istället stod en matförgiftad make i hallen. Han har mått dåligt och mest sovit hela dan, stackaren.

Tovan och jag frös arslena av oss när vi kollade på Stora E's fotbollsmatch. Väl hemma igen fick Stora E mammalängtan. Di barna, aldrig att man räcker till! Tur att man har ett schysst psyke så man står pall för att bli bortvald hela tiden! Och förresten kommer väl lillfisen digga mig till en början iallafall, med mat och allt. Vi försöker diskutera fram namn nu, maken och jag. Vi kommer väldigt bra överens var och en på sitt håll, men håller inte med varandra! Vi har lyckats med en lista på 5 namn för varje sort som väl båda kan godta. Barnen hejar HÖGLJUTT på sina favoriter. (AMALIA, ALICIA)

Mitt eget status är fortfarande hungrigt. Känns som jag har fått nån mördarbakterie eller tropisk mask för hur mycket man än vräker i sig, är det aldrig nog. Så less på mat, laga mat, planera mat och sen ändå vara utsvulten. Toppar det med lite värk här och där och skittrött och vill helst jobba på i hemmet men det går bara inte. Tröttsamt att se allt som jag vill göra men inte fixar.
Känns allmänt segt ikväll, det dröjer nog tills Wipe Out innan jag är riktigt glad igen.

07:54, skogshuggarfrukost

förr åt jag aldrig frukost...

Sitter och äter frukost - mitt hembakta bröd och te, för att det är gott. Sen måste man fylla på med frukt och gröt/ fil och flingor för att bli ordentligt mätt och stå sig i 2 timmar. Sen på maten igen!

Vi har letat som tokar efter visparna till elvispen men de är verkligen borta. Vi har tom letat i barnens rum! De kanske kommer fram i helgen när jag ska fortsätta expedition flyttpackning. Men innan dess har vi en födelsedag i familjen... Jag beställde färdiga tårtor från ett bageri. Dels för visparna, dels för smaken och dels för att vi jobbar skitmycket och ovanpå det ska gå varsin kväll på Statt. (Julklapp från jobbet. Snällt men ärligt sådär... det härjar vinterkräksjuka på halva jobbet. Sen ska man mingla runt ett buffébord med de utsatta...har man lust? Förresten spännande att gå till jobbet varje gång. Har det kommit till oss eller inte?)

Mama Mia

Det blev kokosmuffins och banankaka med krossad choklad. Nu kan vi fika drösvis hela helgen! Tovan vågade inte prova sin mors bakkonst utan körde hårt med Findus kanelbullar, hrm...

För övrigt har den sjuka damen ägnat dagen åt Mama Mia. Hon är helt såld. Jag skäms när jag erkänner att filmen rullade 4 gånger. Efter omgång 2 eller 3 kände jag att det var dags att bryta av med nåt annat. Jag gjorde mig till och knådade ihop en playdo-deg åt det stackars sjuka barnet som inte får gå ut. Man fick välja färg och allt (rosa, såklart).

Sen bröt kriget ut. Hon nöjde sig inte med sin lilla minikavel utan ville ha leksaksformarna i plast. Tyvärr har världens elakaste mamma städat i förrådet inför att mäklaren skulle komma hit och nu ligger all leklera och formarna i en flyttlåda i svärmors garage 4 mil bort.

*******PLATS FÖR 45 MINUTERS ILLVRÅL*******

...jag trodde aldrig krokodiltårarna skulle ta slut. Det var ett-blödande-sår-i-mitt-hjärta-sorg. Jag fick skämmas och be om ursäkt. Hon hatade det jag gjort, men nog bara litegrann för hon behövde mammafamnen att trösta sig i... Playdodegen kunde fara till månen. (Ni märker att jag är tillbaka i den lilla världen).

Jag hade inte hjärta att direkt efter denna klumpighet stänga av filmen så hon fick kolla igen. Men det dröjde ända till Money money money innan hon slutade skrika.

Halvlek!

Ganska tjock mage va?!

Hurra! Exakt idag är det halvlek för Ninnes baby. Har gått i raketfart hittills så snart borde man ju sitta omtöcknad på BB med ett bylte i famnen! Fast vi får säkert en världsvan donna som gör entré sådär två veckor försent den här gången också. En självklar person som bestämmer själv och lämnar sina föräldrar i frustration genom att inte vilja komma ut...!



Mår grymt bra fysiskt just nu. Lite andfådd och kissnödig och så, men det är ju självskrivet i den här dealen. Har fått stoor mage (och rumpa och lår och byst, känner mig liksom...fyllig!) och kände mig lite tillplattad på dagis häromdagen när fröknarna tyckte att det inte syntes nånting alls! Och min student på jobbet som sa att hon aldrig skulle kunnat tro det om jag inte berättat! Men mina jobbarkompisar som byter om med mig såg det redan i v7 - 8, så man måste vara påläst...



Här hemma är Tovan fortsatt sjuk, hade hög feber igårkväll. Nu tar hon sovmorgon. Jag tvättar och grejar. Ska snart börja baka så vi kan fika på nåt gott när min kompis kommer senare. Bullar? Kladdkaka? Paj? Småkakor?

vardagspusslet brukar vara krångligt men vi är bäst på VAB!

Tovan har blivit sjuk. Förkylningen från förut har kommit tillbaka med förnyad kraft, hon har hostat och snorat i några dagar. Idag blank på ögonen, gnällig och ja givetvis - feber.

Vår vardag brukar vara lite snoig att få ihop. Det gäller att planera, planera och planera. Sen brukar planeringen resultera i att maken och jag inte ses på evigheter men så ser vårt liv ut. Nu denna månad till exempel var vi lediga tillsammans 2-4 januari. Då var vi i Stockholm hela familjen. Efter det icke en ledig dag ihop förrän 8 februari. Efter den söndagen vet jag inte hur länge det dröjer.

MEN! Det finns grymma fördelar! Nu när Tovan är sjuk slår jag bara en pling till jobbet och säger att jag flexar in några timmar senare ikväll. Då tar maken över i sjukstugan (i vilken det är MYCKET fart och fläkt, men de ska ju ha en sisådär 42 grader för att ligga däckade).
Hur enkelt som helst har vi löst en veckas VAB. Sen borde hon ju vara frisk...

onsdag: Ninne börjar 17 istället för 14. Flex.
torsdag: Ninne ledig
fredag - sön: maken ledig
måndag: Ninne slutar kl 16 och då börjar makens pass. I sjukdomsfall får vi skifta barn i entrén.
tisdag: Ninne ledig

När Tovan hade vattkoppor tog vi bara ut 2 VAB-dagar på 2 veckor!
Jag blir avundsjuk på mig själv.

gamla farmor

Min farmor kallas för gamla farmor I hemma hos oss. Tovan tillrättavisar min mor och tycker hon också ska kalla henne för det.

Idag brände jag iväg på halkiga europavägar för att hälsa på farmor. Hon ligger fortfarande på hjärtiva. Vi hade en supermysig dag och hon var faktiskt riktigt pigg och glad. Bara lite sur över att hon inte hade något att bjuda på!

Hon pratade mycket om bebisen som ska komma och det faktum att hon måste klara livhanken fram till juni så hon får veta vem det är! Hon hoppas nog på en liten pojke, helst ska han heta Petter, Viktor eller Edvin. När jag sa att om det blir en flicka vill jag att hon ska heta Selma snörpte hon tvärt på munnen. Det hette hennes svärmor och det var "en alldeles för rivig tant". Jag tycker det är skitcoolt, jag ska lobba för det. Nu när maken totaldissar Helga.

mår alla bra nu?

En väldigt mysig helg är över. Det var så bra som det kunde vara - tills farmor blev sjuk. Jag blev väldigt berörd och har lipat massvis i omgångar, trots att hon nu mår ganska bra och det har gjort henne väldigt gott att komma under specialistläkares kompetens några dagar.

Jag åker dit om några dagar och sitter hos henne. Ska bara övertyga dagis först att få lämna Tovan där och sen övertyga HIA att jag får komma utanför besökstiderna.

nu kan jag andas ut

Phu! Efter nästan tolv timmar runt om på olika vårdinrättningar kan jag andas ut. Mitt barn lever och mår bra. Hon ligger i sin säng och hennes pappa läser senaste numret av Bamse som lämpligt nog kom idag. Själv är jag så himla trött men lättad, vi andas ut!

Det började med att dagis ringde igår ovh trodde att hon hade ögonfluss. Senare kollade vi med ficklampa och trodde att vi hittade sand i ögat. Hon var svullen, röd och det vätskade och gjorde ont. Imorse ringde vi till BVC, till barnmottagningen till akuten samt ögonmottagningen. Det var rätt tight med läkartider överhuvudtaget så man måste köra på bred front. Tillslut fick vi en tid på vårdcentralen. De (supergulliga) barnsyrrorna försökte spola ögat - gick inte. Sen kom en doktor och lokalbedövade för att skrapa bort smutsen med en vass kniv. Det gick bara inte. Jag var livrädd att Tovan skulle rycka till och bli blind på kuppen. Ganska snart fick vi en remiss till ögonmottagningen på USÖ. Vi åkte direkt.

Det slutade med att min lilla tjej hamnade på operation. De var tvugna att söva henne för att kunna peta bort rostringen. Det var alltså ingen sand, det var spår av en metallflisa som lämnat en ring av rost efter sig som i sin tur orsakat skadan i ögat. Väldigt vanligt hos gubbar som mekar med bilar eller löder. Väldigt ovanligt hos småflickor men det är min Tova det!

I allafall gick allt jättebra. Hon var SÅ duktig! Bara snedtände lite efter att hon druckit Dormicum och blev väldigt gråtmild, annars lugna gatan. Väldigt sött att se barnversionen av kläderna som mina patienter brukar ha.

Personalen dränkte Tovan i klistermärken och hon fick välja färg på mössan - rosa såklart. Ingreppet tog väl max 10 minuter och Tovan sövdes av en kursare till maken. INTE PÅ säger jag att efter bara nåt år efter uni och sen söva en kursares lilla dotter, men hon var duktig.

På uppvaket blev jag väldigt mycket mamma och väldigt lite vårdutbildad. Jag tjöt och klappade på den nedsövda lilla trulsan i sängen. Med fejktatuering på armen och syrgasslang i munnen.

Så snart hon vaknat åt hon "Piggelin världens bästa medicin" och sen blev vi utskrivna. Det blev autobahn till första bästa leksaksaffär och McD. Tovan valde en sminkdocka och sen McNuggets efter en hel dags fasta.

Nu är vi äntligen hemma och hon ligger trygg i sin säng, inte ont i ögat alls. Sminkdockan har på sig den rosa op-mössan och själv är jag lycklig över varje krona jag betalat i skatt.

utrota calicivirus nu

status just nu: trötta familjen har klämt pizza och öl/juice och moffar nu godis i soffan. Jag pallade bara bolibompa 4 minuter. Mitt tålamod är 0.

Anledning: calicivirus = vinterkräksjuka. Härjar på mitt jobb sedan över en vecka tillbaka. Typ ALLA har / har haft det. Vi var tunn bemanning redan innan epidemin eftersom vi har sportlov denna vecka.

Jag är immun och last man standing. Har jobbat dubbelskift och övertid och vinkat av den ene efter den andre som gått hem och spytt. Som lök på laxen fick jag representera arbetsplatsen och ta emot utskällning från en speedad viktigpetter utan verklighetsuppfattning. Fuck off.

Nu är det banne mig helg! Stora E är i Paris (och älskar det redan efter 2 timmar enl sms) maken planerar för bilaffärer imorgon och jag har sagt ja. Jag är för trött för att ens bry mig. Nån Audisak kommer ev hem till oss imorgon. Bäst att inte berätta för pappa, han kanske inte märker det?!

Min planering:
(redan gjort: duschat med hibiscrub - inga virus hemma no-no, gosat med Tovan, ätit onyttig mat, snusat, druckit öl&drink - långfingret åt alla som predikat hälsosamt åt mig nyligen;)
Att göra:
1. slösurfa
2. somna i soffan
3. vakna lite och ev kolla lite på let's dance
4. somna i sängen
5. vakna sent
6. långfrukost (obs! onyttig)
7. planera bilar vs kompisfika
8. längta till lön

Nu kan vi skratta åt det

Hade inte tänkt att ta upp det i bloggen men nu kan vi skratta åt det. Och berörd part är lite mer oberörd nu. Stora E blev först förkrossad när hon insåg fakta. Det börjar på spring och slutar på mask. Medans jag tröstade och läste godnattsaga satte jag maken att googla på det. Okej vi är sjuksyrror men inte världsbäst på sånt. På jobbet är det mest hepatit, MRSA, vinterkräksjuka och skabb för den delen. (Award-winning-fresh-place-to-work).

Maskarna i sig inte så farligt tycker jag. (Men i Stora E's ålder bölade jag för minsta mjällkorn så jag förstår henne). Värre är hur man blir av med dem: bäddar rent alla sängar varje dag. Lakanen + dagens smutstvätt + alla handdukar etc måste tvättas omgående. Städning av hela huset, främst sovrum och badrum och dammsugning av alla golv (det är typ hela vårt radhus det).

Såklart noggrann handhygien, äta 2 kurer medicin hela familjen. "Bläää jag vill inte ha" sa Tovan men då röt mamma sjuksyster åt alla att nu banne mig sväljer ni eller så har vi mask resten av livet. Hittills har ingen annan fått det men äggen överlever i 2 veckor så vi gör en familjegrej av det här.

Det kan bli tal om en torktumlare nu känner jag. Som ett impulsköp. Det kommer hänga lakan på varenda dörr i huset i 2 veckor. Gärna ny tvättmaskin oxå - fråga gärna maken om varför luckan är trasig, han älskar att återge den storyn;)

Sist men inte minst, thank god att jag köpte ny dammsugare nyligen. Den går brännhet här!

Helg i Ninnehuset

För andra helgen i rad har vi varit på D-vägen i goda vänners lag - med goda vänners mat och dryck. Nattsudd och taxi hem sent igen. Idag mår vi som vi förtjänar;) Annars är vi inte sjuka - det är svärmor som står för den biten. Ligger inlagd på kirurgen med dropp och intravenösa mediciner etc. Hade jag varit körbar idag skulle jag åkt dit men det är nog ingen bra idé.

Istället pysslar jag hemma. Leker med mitt nya inköp dammsugaren och städar i allmänhet. Tänk att vara nästan 30 år och köpa sin första dammsugare - det var på tiden! Mannen är mycket nöjd med den nya moppen som han glatt valsat runt med. De gamla grejerna bor i hans studio nu och vi saknar dem inte!

Ikväll kommer svägerskan hit och underhåller oss. Stora E ska på bio. Lugnt och harmoniskt. Det är nog världens bästa dag idag!

I Arn-bubblan

Måste visa att jag lever; alltså lägga boken åt sidan och säga hej till alla som till skillnad från mig inte lever i Arn-bubblan just nu.

Jag fick hela serien av svärfar i försenad julklapp på nyårsafton. varför har jag inte läst dessa förrän nu? I vilket fall som helst blev jag ju jättesjuk på nyår. När vi kommit hem från svärfar låg jag nedbäddad flera dagar och feberfrossade. Tyvärr mådde jag så dåligt att jag inte orkade hjälpa till alls med något här hemma - jag orkade bara ligga och läsa Arn och bli uppvaktad med tekoppar.

När jag några dygn senare vacklade upp började maken se rätt sliten ut... Ingen vidare semester för honom. Efter att jag tillfrisknat har vi iallafall haft supermysiga dagar med god mat, goa vänner och mycket mys. Ingen av oss jobbade på över en vecka. Vänt totalt på dygnet inklusive lilla Tovan.

Imorse när makens väckarklocka ringde helt okristligt tidigt fattade jag ingenting. "Vad tusan handlar det här om, varför ringer nån nu etc etc" låg jag och frågade mig själv. Sen somnade jag raskt om och sov till typ 10. Sen var det ingen återvändo. Tovan och jag behövde vara lite nyttiga om än lediga. Slut på allas jullov.

Alltså har vi storhandlat, slängt återvinning, pantat burkar, byggt snögubbe o tumlat i snön, plockat och städat, spelat spel, ätit frukost lunch o mellis. Nu sitter Tovan i badet. Dessutom har jag läst säkert 2 timmar Arn. (jag hade kunnat läsa dygnet runt men det funkar visst inte). Hör o höpna klockan är bara 15.30.
Det är 5 timmar innan jag måste åka till jobbet. Tar med mig boken och hoppas på en seg natt;)