Nu har den börjat. Nojan för att Lillfisen ska få svininfluensan. Jag vaknade med ont i halsen inatt och plötsligt arbetade min bebissega hjärna på högvarv. Räknade snabbt ut att jag drabbats av SMITTAN och även om det kanske, kanske bara är vanligt halsont så utsätter jag hennes obefintliga immunförsvar för otroliga risker. Speciellt som hon är så söt att alla vill klappa, känna och bära. Här är människorna (de hotfulla, potentiella smittbärarna) jag presenterar henne för inom loppet av 3 dagar:
*TORS fm : blandad drös, ca 12 stycken
plats: mitt jobb
riskfaktor:HÖG (sjukhus)
*TORS kväll: mina föräldrar + bror, 3 st
plats: föräldrahemmet
riskfaktor: medel (pga mkt närkontakt)
*TORS kväll: mammas och pappas grannar, 5 st
plats: hemma hos dem
riskfaktor: låg pga kort stund och de verkade kärnfriska
FRE: syrrans familj, 5 st
plats: huset i öster
riskfaktor: HÖG (barn som nyss börjat dagis och skola)
LÖ: gamla vänner, ca 10 st
plats: Jönköping
riskfaktor: okänt
LÖ kväll: mammas och pappas hippiekompisar, 9 st
plats: kollektivet i Ätradalen
riskfaktor: okänt
Vad håller jag på med? Släpar min bebis halva Sverige runt och vistas bland löst folk (45 pers) som kan smitta min hjälplösa fis. Det är ju pandemi som pågår för f-n. Och var är den bastard som smittat mig med halsont? KLIV FRAM OCH ERKÄNN!
Mamma säger att svininfluensan börjar med torrhosta, men man kan ju inte vara helt säker. Lillfisen som inte ens ammas och inte får i sig några antikroppar från mig. Jag brukar vara laid back när det gäller smittor och sjukdomar, men det här gör mig svettig. Har druckit 8 koppar te med honung i, för att hjälpa halsstatusen. Plus snott 2 Ipren av pappa. Det stod inte specifikt på förpackningen att det var bra mot svininfluensor, men det hjälper säkert litegrann. Vidare kånkar jag runt min handspritflaska överallt och tvingar alla som ska ta i Lillfisen att sprita sig först. Eller, jag gjorde det vid frukosten, sen glömde jag bort det resten av dagen men jag har iallafall burit den med mig.
Oj, nu vaknar hon och skriker. Måste sluta. Oj, hon gapar rätt högt, ingen omedelbar risk för hennes liv i denna stund vad det verkar. Puh.
fredag 21 augusti 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Ja. Som du kanske läst är ju jag nojig med. Köpte butiksbakat bröd idag och fick hindra mig själv från att lägga tillbaka dem när jag började fantisera om sjuklingar som grävt i de där brödlådorna. Måste hålla paranojan i schack...
/laisa
Skicka en kommentar