Kan inte alla bara vara snälla mot varandra

Funderar mycket kring Mohammedkarikatyrerna. Det hela liknar väldigt mycket sådana strider som jag dagligen medlar i. Jag har blivit något av en expertis på det.

Här är reglerna i vår familj (vilka jag högljutt påminner om när jag hamnar mitt i bråket):

Om någon älskar något, säg låten Underbart med Kalle Moreaus och Orsa Spelmän, då får man göra det. Vi andra måste inte nödvändigtvis hålla med, men det är inte okej att göra narr av låten enbart för att såra personen som älskar den. "Jag får säga vad jag vill" snäser kanske motståndaren, men då kliver Ninne in och säger att vi ska respektera varandras smak och vara finkänsliga och faktiskt hålla käften ibland. ÄVEN om man nu ogillar låten eller vad det rör sig om. Såklart finns en yttrandefrihet men man får väl använda den sunt. Eller hur? Måste inte trampa folk på tårna så fort det erbjuds ett tillfälle.

Angående publiceringen av karikatyrerna då. Första tillfället får vi anta att man inte kunde förutse hur sårade människor skulle bli. Jag förutsätter att man undvikit publiceringen hade man vetat. Fortsättningsvis, när man vet vilka heta känslor som upprörs, varför publicera fler bilder? För att man älskar att provocera och slå ner på andra? Låt Mohammed vara ifred! Låt 1,5 miljarder muslimer vara ifred. Publicera karikatyrbilder av någon annan. Nån som inte är lika uptight och kan bjuda på sig själv.

"Förfärligt att folk tänker med arslet" Visst håller du med? Läs intervjun!

Aftonbladet publicerar idag en lång intervju som Virtanen gjort med Henning Mankell. Jag lusläser varje ord. Min idol, förebild och hjälte. (Mankell alltså, no offense Virtanen).

En ikon inom sitt område, som blivit svinrik och fortfarande har hjärtat kvar i de humanitära frågorna. Jag vill kunna allt han kan om politik och bistånd. Om utveckling av tredje världen. Jag skäms när han så klokt klankar ner på västvärldens syn på mode. Trasiga designjeans. Igen har jag fattat sent. Men nu, nu tycker jag som Mankell. Vi tycker att trasiga designjeans är en förolämpning mot alla jordens utfattiga som kämpar i svett och blod för att hålla sig hela och rena.

Jag är så avundssjuk på Virtanen, tänk att få sitta ner med Mankell och skjuta iväg alla sina frågor.

Ninne förnöjsam

Och livet fortsätter på små vågor. Upp och ner och kallsup och ner och ner och upp igen. Nu är jag nog ändå inne i ett flow, upp upp upp. Som förälder kan man kanske se ett ljus i konflikttunneln. Som partner har man suttit barnfri på restaurant och druckit Staropramen mitt på en tisdag. Som god människa har man suttit vid stålgrå sjuksäng. Som medveten konsument har man ringt kundtjänst i favvobutiken och efterfrågat rättvisemärkt bomull. Som ytlig människa har man tagit nya hål i öronen (hurra!). Som ännu ytligare människa har man googlat fram svinsnygga, lyxdyra örhängen. Som lugn mor med mycket tillförsikt har man lämnat blodprover på både sig och bebisen. Som ömtålig vårvinterkrake är man däckad av virus IGEN. Som tålmodig mamma har man tillsammans med barnen lagat kycklingwok och findukat på en torsdag. (Som den kloka pappan sedan berömde som den godaste woken han ätit. Surprise!).Idag startar vi 05.30. Vällinggos i soffan. Och jag blickar ner på mitt underbara barns underbara ben och inser att pyjamasen vi köpte för 25 dagar sedan redan är urvuxen. By far. Och tyvärr är det inte hon som börjat växa som normala ungar utan plagget som är av kass kvalité. Nu får jag vatten på min kvarn. Bättre köpa dyra kläder som håller och har långa muddar att vika ner. Jag är ju ingen Gekko menar jag, som sprättar bort mudden och syr i ett eget tyg och syr på mudden igen och får pyjamasen att se ut som den alltid sett ut så.
På tal om Gekko, här är Tovans nya t-shirt. Den är så fin! Tovan själv kom dock på att hon nog även behövde ha en blå tröja med svarta stjärnor på så jag har nog missuppfattat den här genuskonflikten? Vi får forska i detta. Ska jag beställa en design t-shirt är det bäst för henne att hon använder den sen!

Synd bara att det är så bövla svårt att lära sig ryska

Ta en stund och tänk på de mänskliga rättigheterna. Här är de så vedertagna att vi inte ens reflekterar över dem. Men de erbjuder ett underbart liv, inte sant? Yttrandefriheten - I LOVE YOU! I förlängningen handlar den om oss bloggare. Som sitter och blajar vad vi vill i en blogg. Utan att någon tar oss till galgbacken för det.

Så medans jag sitter och är glad för friheten över att kunna blogga fritt, tänker jag att jag kanske slår till och blir journalist en dag ändå. Bra att välja en bransch som inte är så känslig för lågkonjunktur. Ta Ryssland tillexempel, de mördar ju journalister på löpande band så där borde det rimligen finnas massor av lediga jobb. Men om man tackar ja till en anställning, bör man ta vägen via stenhuggaren hem. Bara kolla vilka stenar man gillar. Och ska det vara vita liljor eller blodröda rosor på begravningen? De anställda på Novaja Gazeta är utrotningshotade.

längst in i skåp och lådor

Tänkte att du skulle ta och gå och rota längst in i skåp och lådor du inte sorterat på länge.
Man hittar så skumma saker! Till och med hemma hos mig - drottningen av rensa och kasta! I en tidskriftssamlare i ett skåp hittade jag gamla foton, vykort, planscher och citat! Små lappar där jag klottrat ner sånt jag tyckte var tvunget att sparas till världen. Om originalet kom bort eller nåt, vad vet jag.

Nu bjuder bloggen på följande:

"...eftersom jag alltid haft en alltför låg självbevarelsedrift, och dessutom en tunga som varit lös i båda ändarna, så slank det bara ur mig...!
Mikael Niemi

finns det fler glappkäftar som känner igen sig?

Nästa är väl alla ångesttonåringars favorit:
"...then it comes to be that the soothing light at the end of your tunnel was just a freight train comin' your way"
seriöst tror jag att jag haft den på väggen under en tid!

Slutligen, jag tror det är Barbro Lindgren som är såhär klok:

Nu föds ett barn
och nu
och nu
En stund på jorden
föddes du
Och någon andas
sista gången
varje stund
Nu andas någon
inte mer
och någon ser
för sista gången
nattens gråmoln brista
Varenda dag
är alltid första dagen
och den sista

jag vet att jag grottar in mig i den lilla världen...

...men ibland glimtar den stora världen till i mitt vardagsrum. Och jag vet inte vad jag ska göra. Jag blir så matt, så gråtfärdig. Jag som inte riktigt kommit över mordet på Politkovskaja än. För oss som inte riktigt hinner och orkar med den stora världen blir det nästan som ett skrämselskott att snabbt döva öronen och slänga igen alla portar utåt. Fortsätta vår lilla (enfaldiga?) vardag med lite jobb och familj varvat med mysiga middagar och renoveringsbabbel. Ojdå, ibland blir någon lite febrig, usch så hemskt för oss etc etc.

Vad gör man åt en stor fet varböld bakom ryggen? Kan vi hjälpas åt och rensa upp Ryssland lite? Så som de själva rensar blir det ju bara etter värre hela tiden. Kan inte han Obama komma också?

vardagskänslor

Idag skrattar jag åt:
*när trappan upp till lustiga huset gick ner i spagat med min storasyrra
--alltså det såg så sjukt roligt ut, ni skulle varit där, jag kommer ALDRIG glömma det--
*när maken försökte steka pannkakor samtidigt som Tovan och Stora E slogs om en ballong och sprang tunnel mellan hans ben
*mitt underbara roliga brev --som i brev i brevlådan-- som jag fick idag

Sen är det saker jag vill tjuta åt också men den paradoxen får man väl dras med och bädda in sig i i sin grav.

Idag är jag tacksam för:
*de underbara barnen i Ninnefamiljen
*coaching
*semester

Idag är jag stolt över:
*min händiga make
*att min orkidée fortfarande lever - det är sannerligen ett under!
*att jag fortfarande är snusfri fast jag är sugen konstant

Idag ångrar jag: inget. Idag saknar jag: inget. Jag tror jag är lycklig.

så var man vuxen till slut

I bilen på väg hem från Kr-hamn började det småregna. Makens och min reaktion blev väldigt olika (Venus och Mars ni vet).
Han tänker: Åh fan skit jag har precis tvättat bilen.
Ninne tänker: Åh så lämpligt eftersom vi just gödslat gräsmattan!

Vi går tillbaka i tiden till mitten på 90-talet. Då tyckte jag att min mor var en utomjording som tidigt en regnig lördagmorgon utropar "åh nu passar det att gödsla!" samtidigt som jag tänker att det passar att gå och svimma under en varm filt. Men nu är jag där. Jag fyller gammal på fredag. Det är väl nu det börjar märkas.

Om maken kan vi väl säga att han är en bilfrälst yngling för alltid. Tidigare
idag såg han som en flisa gladpack på älsklingsbilen. Han höll på att få livshotande arytmier för han trodde att det var...vad hette det nu då...ett ord jag aldrig hört och inte visste fanns...klarlackssläpp. (var tvungen att fråga). Jag får ta och skaffa ett lexikon så vi kan prata om hans intressen.

i den lilla världen

Jag har länge känt att jag lever som i 2 världar med tydliga gränser. Den ena brukar jag kalla den lilla världen. Det är den som angår mig. Den omfattar (förutom mig själv) min man, våra barn, vårt hus, mitt jobb, vår släkt, våra vänner, vår vardag.

Till den stora världen hör globala händelser och problem såväl som nationella. Politik. OS. Bostadsmarknaden. Kulturella evenemang (ej lokala), Nobels fredspris, stora dagstidningar, schlagerfestivalen osv.

Jag håller mig mest till den lilla världen i bloggen och i livet. Under min ungdom levde jag i den stora världen och nu känner jag att den inte saknar mig när jag istället håller den stången på avstånd. Jag kanske är en vekling men jag hinner inte med båda världarna samtidigt så bra. Jag orkar inte heller. Helt egoistiskt väljer jag min lilla värld och bara låter den stora hälsa på ibland. Kanske ändrar jag mig när barnen blivit större.

människomöten

Jag är fortfarande överförtjust i att träffa nya människor. Det är roligt att presentera sig för varandra, få intryck, få fördomar som senare förkastas eller fördjupas, lära sig nåt nytt, ta del av nåt nytt, mötas snabbt och aldrig mer eller kanske korsas vägarna igen - senare.
En del är verkligen intressanta, intelligenta, roliga, kunniga, glada, snälla, coola, varma - och en del häpnar en med att vara extremt puckade. Say no more.

mitt glamourösa liv

Inget spännande i bloggen idag. Bara skryt om hur duktig och trist jag är. Man vaknar upp i sitt hem en dag som denna och inser att man varvat jobb med släktresor senaste veckorna. Hemmet har förfallit. Alltså kuta upp och börja jobba på alla nivåer samtidigt.

Mina fronter:
Tvätt - med underkategorier: Tovan förvånade mig med att kissa i sängen inatt. Allt inkl täcke och kudde är nu i tvättmaskinen. Ca 4 maskiner väntar på att strykas o plockas undan. Vi har knappt några underkläder i garderoberna så det måste fixas.
Städ. Det är kris. 2 badrum klara nu.
Disk. Klart.
Nån slags kycklingmiddag. Skulle eg googla på kycklingklubberecept nu, men det blir så snart jag smattrat färdigt detta inlägg.

Senast 13.00 måste middagen stå på bordet och jag vara färdigduschad och packad för att sen blåsa till jobbet.

I Stockholm fikade vi på kulturhuset, högst upp vid fönsterbord. Smaskade på en morotskaka à 47 kr och tittade ner på myrorna som traskade runt där långt långt nere. Fick ett himmelskt perspektiv på hur trivialt allt man bekymrar sig över egentligen är. Men det räckte att komma hem och öppna 3 dörrar (tvättstuga och toalett x 2) för att hastigt göra magplask ner i sitt vanliga race hinna-hinna-göra-göra-orka-orka.

När ses vi på kulturhuset igen?

livscoach

Läste på aftonbladet idag några tips från en livscoach - förutom att det låter Runar-flummigt var det rätt bra, bland annat en livssnurra som jag ska testa.

Annars hinner jag inte blogga så mycket just nu. Man ska köpa låtsasglassar i en låtsaskiosk, vara pedagog i allmänhet och nu skulle jag tydligen vara försäljare istället för kund i glasskiosken. Konstigt hur ALLA barn lär sig att man ska skrika "Kom och köp!" i affärer och stånd. Vissa vuxna har ju heller inte vant sig av med det. Betänk alla jobbiga försäljare som bygger bon i gallerior och utanför mataffären. Man orkar ju inte åka till Coop ens. Dessutom välter brevlådan snart av all reklam. Vi borde sätta upp en såndära lapp tack men nejtack.
Fast vi vill ju ha hemelektroniksidorna. Snart kanske den nya tvättmaskinen får flytta in!

Glasskiosken var det! Fast nu har min kund glömt mig och leker att en penna är en skruvmejsel och ska skruva isär tripp-trappstolen.

Tänk om Ninne var någon annan...

då skulle bloggen se ut såhär idag...

1. Mia Skäringer
Vi sov tätt tillsammans i natt, mitt barn och jag. Jag höll min arm över hennes rygg och andades i hennes hår. Hon sparkade med små barnfötter i min mage. När jag vaknade luktade jag av hennes no-more-tears-schampo och hade lite mentosjordgubbspuss-slem kvar på kinden. Livsångesten och ledsamheten liksom krymper efter att vi tankat våra energier till varandra, blir som en liten liten hög. Vi gräver ner den i trädgården. Ingen tjäle. Vi tar varandra i handen du och jag och går ut på baksidan. Gräver. Glömmer.

2. Jessica Von Holstein
Dagens söndagmiddag blir hemma, ungarna röstade på mysmiddag. De valde sin favorit: spagetti och köttfärssås. För att göra det lite nyttigare tar jag vit fiberpasta och blandar i finrivna morötter och i såsen. På ICA hittade vi även KRAV-champinjoner så de åker också i. För extra smak brukar jag välja smaksatt creme fraiche, gärna med chili i.

3. finanskvinnan
Mina räntefonder är stadigt på väg ner. Jag undrar hur länge jag ska ha is i magen och vänta på uppgång. Min fundering är nämligen att ta ut allt och istället köpa Lindexaktier. Jag ger det 2 veckor innan jag bestämmer mig.

en summering...

...av bloggen när jag skummat de flesta inlägg jag publicerat. Man kan kategorisera elakt i följande teman: STRESS, TRÖTTHET, JOBB, SNUS & ABSTINENS, BARN & HÄRLIGT JOBBIGA BARN, LITEGRANNA FRITID, LÖSRYCKTA ÅSIKTER.

Om jag tar ett steg åt sidan och betraktar mig genom mina, för den stunden skrivna med hjärtat, inlägg får man bilden av en trött trött mamma som stressar för mycket och har dålig karaktär. En tråkig bild att frikostigt skänka andra av sig själv när jag egentligen inte tycker att dessa känslor dominerar mig eller är de mest karaktäristiska för mig. Jomen jag är ofta trött och mina dagar tenderar att antingen gå i slow motion (och då gråter jag ofta på makens axel på kvällen, för att det aldrig händer något) eller 190 knyck utan säkerhetsbälte. Men det är ju inte allt. Och inte hur jag ser mig själv. Åtminstone inte hur jag vill vara.

Måste tänka mer på det här. Frossa i fördjupningen vilket liv jag vill ha och hur jag vill se mig själv. Hur minnas mitt liv när jag blir gammal.

Det enda jag vet om mig som jag inte kommer ändra helt på är min impulsivitet. Ska bara fortsätta mästra den lite så vi samarbetar bättre!

en ensam stund

Jag är ensam hemma och har det så skönt! Lite vilopaus för mina öron och jagstärkare att få bestämma själv vad jag ska göra utan avbrott. Egentligen borde jag sova lite till men jag vaknade och gick upp. Det är värdefullt att få sin egen stund så jag masade mig upp flera timmar för tidigt.

Är alltså igång med nattjobb igen och det känns så bra (se ovan). Dessutom får man tillfället att lära känna sina kollegor bättre. Den man råkar jobba med denna period. Långsamt betar man av kollegorna på jobbet och får komma lite närmare deras liv och de närmre mitt. På nätterna finns tid att prata med varandra och mörkret gör att man sänker sitt försvar. Öppnar sig snabbare och lättare. Mest blir det förstås allmänt tjat men det kan kännas som en fikastund med en vän. Tack C för inatt;) Och om några timmar väntar V.

Ingen djuping

Önskar jag kunde skriva ett djupt inlägg om någon ny insikt i livet eller annat filosofiskt - som variation menar jag. Men jag har fasen inte tid att tänka på sånt. Idag är det RIX FM och städning som gäller!

Ikväll blir det äntligen ARN på bio. Hoppas vi hittar en barnvakt så att maken kan komma med. Det där med filosofi får komma vid min pensionering tror jag...

P.S Ke.Li ditt förslag var så himla bra! Men nu åker ju föräldrarna till Polcirkeln och jag tyckte vi skulle gå allihop och J måste vara tillänglig för sitt jobb hela helgen. Hittar ingen bra tid. Så vilken helg och vilken film tar vi??

allvarliga grejer

1a. Jag får fast jobb 1/1 2008! Heja Fredrik och co.
b. Jag är moderatvänlig?
2a. I förrgår såg min månadskalkyl/familjebudget riktigt ljus ut. Några mystiska transaktioner senare...
b. Jag är en slarver?
3a. Jag har inte slutat snusa
b. men jag har en plan ... kanske?
4a. Jag har äntligen varit hos frissan
b. eventuellt bidragit till 2a