tjena vad präktig man låter

Vet inte hur många som är intresserade av hur ofta vi inte städar, men jag älskar ju listor så...
Status:
Hemma hos oss bor jag, min man, vår 4-åring och makens 10-åring (på halvtid).

Frågor:
1. Plockar du leksaker varje dag, en gång i veckan eller aldrig?
Många gånger varje dag. Vissa dagar konstant känns det som.

2. Har du ett så kallat finrum eller säger du vardagsrum?
Vardagsrum såklart. Själva idéen med ett finrum är helt korkad tycker jag. Och bor man på 125 kvadrat använder man all yta! Nuförtiden är vårt vardagsrum integrerat med kök och hall också...

3. Brukar ni, det vill säga hela familjen äta framför TVn?
NEVER! Jag är alldeles för pedant för det. Tovan skrek just från övervåningen och frågade om hon får äta kvällsmat vid TV'n, det är nåt hajpat schlagermedley på Bobster tydligen. Jamen, ägg- och kaviarmacka + ryamatta -- NEEEJ!!! Förvånad att hon ens frågade eftersom hon aldrig ätit mat framför TV'n förut.

4. Har du en matta under soffbordet?
Nere nej, uppe ja. En underbar vit raggig ryamatta.

5. Om så, vad har den för ursprunglig kulör?
Den är fortfarande som ny men så är vi väl rätt stränga föräldrar.

6. Dammsuger du varje dag, en gång i veckan eller vid enstaka tillfällen?
Delar av huset dagligen. Ibland orkar jag inte riktigt om jag jag jobbar massor men av barmhärtighet mot parketten blir det oftast några tag på utsatta ställen.

7. Bär dina barn bort sin disk utan att du behöver säga till?
Stora E har vi fått görbra pli på, Tovan varierar...

8. Hur många kaffekoppar, alt glas, alt tekoppar kan du få ihop från det senaste dygnet om du går ett varv i huset/lägenheten?
Inga. Aldrig att folk skulle få drälla med sånt.

9. Kan du efter en helg skrapa ihop en hel måltid ur soffan?
Nej absolut inte. Men säkert drivor med hårspännen, ludd, enstaka chipsbitar, barbieskor och sånt. Måste bli duktigare på att skaka dynor och dammsuga där.

10. Är det möjligt att hitta gömda skatter i form av gamla kissblöjor?
Vi är blöjfria här, men de slängde vi genast på den tiden det begav sig. Barnen är duktiga på att lämna snitslade banor av kläder, oftast smutstvätt efter sig.

11. Vet du hur svårt det är att moppa bort gammal intorkad gurka?
Inte just gurka men annat kladd och äckel. Det allra svåraste att få bort är sönderkramad mördarsnigel. Man får ta svinto och gnugga på stackars barnhänder...

12. Är din högsta dröm en högtryckstvätt till köket?
Nej men nån snäll person som kom och moppade lite åt mig på regelbunden basis...

fortsatt fix

Igår när jag vaknade stack vi direkt till plantmarknaden i Lindesberg. Tyvärr uppstod ett missförstånd och Tovan trodde att hon klev ur på Liseberg. Som tur var hade de lekplats och djurhagar så det blev ingen superbesvikelse att vara i Lindesberg istället!

Fåren och kaninerna var jättesöta. Den stora suggan hette Ninne och det var visst väldigt roligt?! I vilket fall som helst kom vi därifrån med vårt livs första balkonglåda. Jag var tvungen att tänka efter men näej, under mina första 28 år i livet har jag varit en fladdrig typ som flyttat ofta. Och helt ointresserad av att slå rot och plantera blommor. Maken är ännu värre med sina 34 år. Men nu! Nu har vi 2 stycken som vi hängt upp på framsidan, fyllda med sånt som vi inte ens vet vad det heter. Vi ska googla sen och kolla hur man sköter blommorna - så kanske kanske dör de inte i förtid. Mamma säger att jag är en eternellmänniska så oddsen är inte så höga.

På hemvägen åt vi mysmiddag på Papa's Kebab samt turistade lite i centrala Lindesberg (=åkte till systemet). Rätt som det var åkte vi på Ninnegatan och passerade Ninnekyrkan. Väldigt vackert. Jag berättade glatt för Tovan som sa:
"Heter som du mamma, som grisen".

Fredagskvällen ägnade vi åt att skyffla med alla kullerstenar vi beställt och hämta hinkvis med sand.

hej hå

Jag blev väldigt trött på att lyssna på någon som råtjatar om hur duktig man är när man slutar snusa rätt av utan plåster, tuggummin eller cigaretter. Lika trött som jag var på att betala för nikotintuggummin. Dyrare än att snusa.

Så...jag slutade. Men jag har inte fått någon iphone än. Jag kan sluta ändå. Är konstant abstinent men lycklig över alla pengar vi ska spara in. Än så länge går vi plus minus noll tack vare alla stimorol och läkerol.

Förutom att jag är lättretad och i akut behov av nikotin går jag på högvarv. Klockan 11.35 var lunchen färdig (ugnsbakad lax med potatis / pannkaka) innan dess hade Tovan och jag bakat både kokosmuffins och mjuk pepparkaka. Jag hade tvättat och hängt en maskin, bäddat rent i Tovans säng, röjt ur diskmaskin, sorterat tvätt...ja ni fattar tempot.

Nu har vi ätit och jag ska diska sen ut och klippa gräset, stryka tvätt och laga middag. Klockan 16.30 äter vi. 17.30 ska Stora E och jag vara på kulturskolan, maken ska på föräldramöte. Sen hem och tvinga alla barn i säng, sen åka och jobba natt.

Jag kommer
a) klättra på väggarna
b) ångra mig flera gånger om
c) inte ge efter, iallafall inte om man blir lovad nytt Kérastasbalsam och fuktkur inom det närmaste.

Mitt liv som konsument

Vi åker till Örebro varje dag nuförtiden. Och till Cheapy också men det finns här hemma. Hela tiden kommer vi på nya lass med marksten, blomsterarrangemang och buskar som behövs. Imorgon kommer nåt ton med grus som dumpas vid vårt hus.

I förrgår var vi i en affär och köpte ytterbelysning - trodde vi! Direkt vi kom hem monterade maken lamporna och vi beundrade vilken vackert sken som spred sig. Sen spöregnade det hela natten. På förmiddagen nästa dag insåg vi att det var inomhuslampor som inte får utsättas för väta överhuvudtaget. Maken plockade raskt ner lamporna, torkade lite, packade ner dem i kartongerna och sen åkte vi och bytte dem mot utomhuslampor. Snyggare lampor och dyrare. Men va tusan. Det roligaste var när min man bedyrade i kundtjänst att det var "obruten förpackning, bara lite öppnade, va faen jag köpte dem igår hur begagnade kan de bli?"

Idag var jag ute på hal is när jag sprang på Willys och skulle ha tag i Curry. Ni vet, kycklingkrydda som väl varit normal i Sverige åtminstone de senaste 30 åren. Det fanns inte att få tag i! Däremot fanns orientalisk curry, thai green curry, thai red curry och curry vindaloo. Då undrar jag vad såna som jag ska göra? Som är lite bortkomna och inte är helt bombis på exakt hur man beter sig med curry vindaloo.

Ledigt!

Efter en lång hel med slitjobb har vi den här veckan har vi rejält mycket ledigt. Fantastiskt. Vi målar, köper blomkrukor och utelampor, fejar och spelar maxiyatzy. Bland annat. Ibland är vi osams allihop. Barnen tjurar av barnanledningar, maken har slutat snusa (yay!) och jag är enligt säkra källor rätt grinig efter natthelg på jobbet. Sorry! Vi är höstförkylda. Vi längtar efter att se Arn 2 på bio.

Min man kör en vassare nikotinlinje än vad jag gör. Inga surrugoat, bortsett från läkerol då. Han har redan (efter 4 dygn) köpt en iphone för att peppa sig själv. Nu har det gått en vecka och jag är väldigt imponerad!

Det här är humor

Den här är ju helt suverän. Det tog ett tag innan jag fattade att det inte var de riktiga utan Lena Ph, Robert Gustavsson och han pajsaren Rheborg eller vad han heter. Tovan trodde att det var en riktig snutt. "Jag vill se flaskorna igen mamma" sa hon efteråt och det var väl ungefär då jag insåg att det inte riktigt var barn-TV. Själv måste jag gå på krogshow oftare!

fem myror

Tovan tittar på fem myror när jag steker köttbullar. (1000g köttfärs, det tar en stund. Speciellt när ens man jobbar, han är annars stekansvarig. Och lyckat nog fick Tovan sin favoritkorv till lunch och Stora E serveras sin älsklingsrätt dvs köttbullar till kvällsmat).

Fem myror var det. Det är ändå ett av få program som både barn och vuxna kan ha glädje av. Replikerna är suveräna. Måste publicera en dialog här:

Magnus och Eva på minigolfbanan
Magnus: Titta här! Det är bana 8 förstår du, det är väldigt intressant för den som behärskar den här sporten. Det här är min favoritbana, den har jag väldigt lätt för faktiskt. Har du nån boll så tar jag och skickar iväg den.
Eva: Du börjar då
Magnus: Det är lika bra det, nu ska du få se hur det går till!
Eva: Ja ja
Magnus: Det brukar gå på första slaget. Är du beredd då?
Eva: Ja, jag är beredd!
Magnus slår men missar bollen
Eva: Men Magnus du måste ju röra vid bollen!
Magnus: Jaja just det men du förstår det kom en solreflex här...det är väldigt starkt solljus här...
Eva: Amen det är ju alldeles genommulet
Magnus: Jag tyckte nog att det var en liten reva där i molnen tar på sig solglasögon
Magnus: Nu känns det mycket bättre, nu försöker jag igen
Magnus slår ett misslyckat slag
Eva: Men bollen ska ju in där
Magnus: Ja du förstår jag halkade, vad löjligt... Är du beredd nu, nu kommer trean.
Misslyckat slag
Magnus: Underlaget sviktade, det var skon. Titta skosnörena har gått upp. Ett prefekt tillslag så vacklar man till lite...
Magnus slår igen, missar.
Eva: Men nu får du skärpa dig, fyra missade slag!
Magnus: Men titta, fel klubba! Även om man får ett perfekt tillslag går det åt skogen med fel klubba. Vilket slag är det nu?
Eva: Det femte...ett två...tre..
Magnus slår ett misslyckat slag
Magnus: Hörrudu Eva, får jag besvära dig att vara lite tyst när jag slår! Nu störde du mig faktiskt, precis i samma ögonblick som jag slår håller du på att prata så jag blir alldeles störd.
Eva: Men Magnus du frågade mig om en sak, då måste jag ju svara.
Magnus: Då får du väl vänta litegrann, får avvakta lite och anpassa dig.
Magnus stoppar näsdukar i öronen
-----
Magnus slår 8 misslyckade slag.
Magnus: En omöjlig bana!
Eva: Nu ska jag försöka en gång.
Magnus: Hehe, ska du försöka. Det är ju löjligt när en expert som jag misslyckades! Det var ju vidriga omständigheter!
Eva slår spik.

vad ska vi äta?

Måste publicera ett inlägg jag tänkt på länge. Vad ska vi äta? Dels vad orkar vi laga? Vad ska vi handla hem? Men också hur kombinerar vi så att alla blir nöjda? Vi lagar väldigt sällan olika rätter till samma måltid.

Ska vi äta kycklingsallad brukar barnen få pastan och kycklingbitarna separat. Då vet jag att de äter och det blir inget extra jobb. Maken tycker att jag curlar.

Maken och jag älskar stark mat och vitlök, det vägrar barnen. Vi tycker också mycket om grytor medans barnen inte ens äter sås till maten. Allt ska ligga i olika högar på deras tallrikar, sedan äter de en hög i taget.

Korv är det bästa Tovan vet men Stora E avskyr det. Båda barnen gillar fiskbullar och fiskpinnar men vägrar äta lax. Maken och jag känner tvärtom. Barnen gillar väldigt få grönsaker medans vi vuxna gärna äter sallad. Råkar man nämna lök eller salt springer barnen så långt bort de orkar.

Maken gillar sjömansbiff men jag är tveksam till den rätten.

Såhär håller det på i all evinnerlighet. De rätter alla gillar är: tacos, grillat, köttbullar, pannkakor, spagetti och köttfärssås punkt.

Jag skulle kunna fortsätta flera spaltmeter till men nu orkar jag inte tänka mer på det här. Dessutom måste jag börja med korvstroganoffen nu, som åtminstone några kommer gilla.

mitt måste

Jag måste ha en laptop i köket. Hur andra klarar sig utan förstår jag inte. Man slösurfar medans maten står i ugnen, man följer OS via svt.se när man dukar. Man kollar recept under tiden man lagar mat. Man sätter vilda barn som annars hänger uppochner på en stol, framför 5 myror på youtube när man steker pannkakor.

Det kan bli väl många spindelharpan dock medan man väntar på att inspiration att ta hand om diskberg ska välla över en.

Igår skulle jag jämföra mitt vanliga pannkaksrecept med några på nätet. Ville se om det gick att förbättra. Hör och häpna, denna standardrätt finns inte bland internetreceptet. Däremot fanns gluten- ägg- och laktosfri pannkaka (går det??), mjukostpannkaka, majspannkaka med polenta och kantareller, grönsakspannkaka med dinkel, saffranspannkaka samt en beskrivning av hur man värmer färdigköpta pannkakor i micron!

Jag ville göra en hederlig måltid med vanliga pannkakor. Det slutade med att jag drog bort ett ägg från receptet och resultatet blev så nära farmors underbara pannkakor jag någonsin kommit! Sedan åt vi hemlagad grön ärtsoppa och pannkakor. Jag kände mig som en 1800-tals bondmora ända in i själen.

Åååååh!

Välkomna till världen lilla A och lilla O! Igår förmiddag sms:ade jag deras mamma och önskade lycka till ifall bebisarna skulle komma den här veckan. På kvällen fick jag de finaste mms på två små pyttetjejer! Nu får man hålla sig i skinnet. Inte ringa, inte störa. Men skicka kort kan man göra. Och planera vad de ska få i present!

mitt i livet

Jag hinner egentligen inte blogga. Vi jobbar, fixar med huset, målar altanen, spelar memory och börjar på dagis igen. Samtidigt håller vi på att bli sjuka; det är ont i halsen, snuvigt, småfebrigt...usch jag vill inte!

Nej nu är det verkligen stopp, 2 stycken 4-åringar rusar in för att kissa och sen måste jag laga lunch.

jobbhelg

Svårt att blogga den här helgen. Vid sidan av huset står en skylift och maken spenderar all vaken tid upphissad till husnocken. Han går upp klockan åtta (alla som känner honom vet vilken bedrift det är!) och spikar, målar och gör jättefint. Själv springer jag runt och försöker kombinera OS med matlagning, målning, tvätt, städ, Tovabestyr och liknande. Klippt gräsmattan har jag också gjort.

Första sommaren i huset hade vi en trög handjagare. Den sommaren var maken pappaledig och jag gjorde mina allra första arbetspass på ett helt nytt jobb. Jag var mer död än levande. Just det året hade maken väldigt jobbigt med gräsallergin så jag fick äran att sköta gräsklippning. Året därpå köpte vi vår suveräna gräsklippare. Nyhetens sensation i kombination med att det nästan är ett fordon att dra runt med, gjorde att maken övervann allergin och klippte varje gång det året. Nu är det inte lika spännande längre och klippningen har fallit tillbaka på mig. Förvisso har jag varit ledig länge i år men vi har haft så mycket annat på schemat, det har inte blivit så ofta.

Snart, snart är huset klart. Och orken slut. Men vi har iallafall tur med vädret, för en gångs skull.

vår bröllopsdag

Det mest seriösa firandet av bröllopsdagen hittills tror jag om man bortser från året vi gifte oss såklart.

1:a året Ålandskryssning med skrikbebis. Väldigt mysigt men Tovan var hungrig hela resan och jag kämpade med amningen som höll på att ge sig. När vi kom hem började vi med ersättning och tjejen skrek aldrig!
2:a året Kolmården tillsammans med 1-åring och 7-åring. Ej så romantisk middag på restaurant i Norrköping. Det var småbarnsstökigt hela varmrätten om jag minns rätt.
3:e Ärligt talat så minns jag inte... Har för mig att schemat var hopplöst att få ihop och jag jobbade på kvällen...
4:e året Trädgårdsjobb. Grävde upp trädgårdslandet för att ge plats åt lekstugan. Middag hemma på kvällen.
5:e året. Lämnade barnen hos mina föräldrar sen stack vi iväg själva. Bodde på ett jättefint hotellrum i centrala Lidköping. Sprang på stan och kollade på veteranbilar och motorcyklar (som var blaha enl maken). Middag på italiensk restaurant och besök på Rörstrands som hade nattöppet. Ja det var så mysigt!

Träbröllop!

Idag är det vår dag! Och det ska banne mig firas. Förra året blev väl sådär. I år har vi planerat bättre - mer om det senare!
Igårkväll läste vi tillsammans bröllopsdagboken vi skrev under bröllopsresan. 14/8 skrev vi hur mycket som helst men här är ett axplock från dagboken (jag har inte frågat maken om jag får publicera den på nätet men...):

Torsdag 14/8 Bröllopsdagen
06.00 Klockan ringer, Ninne går upp.
06.50 Maken går upp.
Frenetiska förberedelser.
---
Sen var det dags att hämta brudbuketten. Expedeiten frågade (igen) om det var vi som skulle gifta oss och hur vi skulle ta oss till Verona. När hon fick svaret motorcykel drog hon häftigt efter andan.
Motorcykeln vi skulle hyra blev en 125 cc scooter. Så började den långa (3 mil) färden mot Verona. Efter 10 minuter fick Ninne ett hysteriskt anfall och gav följande komplimang till fordonet: "Jag vill inte åka på den här j--la cykeln, jag hatar den".
Att hitta till Tomba Di Giulietta var lättare sagt än gjort... Efter många om och men hittade vi äntligen fram.
---
Efter en givande konversation med receptionisten fick vi tillåtelse att byta om på handikapptoan. Efter en stunds småpratande med Bosse och den något frånvarande Frederico kom Livia och Miriam. I samma stund kom brudparet före oss ut till lyckobrunnen för fotografering. Två glada feta marockaner med alldeles för lång slöja.

VÅRAN TUR!

AnnaMaria Brutto väntade på oss inne i salen. Vigselakten var väldigt enkel men vacker. Bosse fotade. AnnaMaria pratade. Livia tolkade. Vittnena vittnade. Ninne grät. Ninne och maken sa ja!
Efter ceremonin besökte vi Julias grav samt fotades.
---
Hemresan gick ofantligt mycket bättre än ditresan. Ninne ej längre livrädd. Väl hemma behövde vi ett svalkande dopp efter många timmar i värmen. Sedan groggar och PanTostado på rummet i väntan på den stundande bröllopsmiddagen på Il Giardino Delle Rane. Vi drack Bardolino och åt italienska läckerheter. Ninne mätt efter förrätten.
Levande musik, tända ljus, fantastisk god mat.
Efter middagen gick vi på strandpromenad sedan sakta hemåt för att fira bröllopsnatten vilken inleddes med att Maken bar Ninne över tröskeln.

Anhörigas första spontana reaktioner:
Storasyster 1: VA?? UTAN OSS??
Storasyster 2: Satan. Har hon bytt namn?
Mamma: Åh grattis! Nu börjar jag gråta...
Pappa: ...tystnad...det var trevligt!
Lillebror: Åh Gud vad underbart!
Svärmor: Näe! Är det sant? Men Gud vad mysigt.
Svärfar: Å fanken, vad skoj!

Och jag är lika kär idag som den galna, stekheta dagen i Verona för 5 år sedan!

om städning

Jag känner folk som har klockren ordning jämt hemma. Sen känner jag några som har lite stökigare och de i sin tur tycker att vi konstant har klockren ordning. Jag vill ha superstädat 24-7 men hur hinner man det? I vrålstädade hem bor inga barn som vässar pennor rakt ner på lekmattan och river upp bäddade sängar. Som går in med grusiga skor och byter kläder 3 gånger om dagen och lämnar allt i en stor hög. Som bygger torn av leksaker i alla rum och lägger ut memorykort i snitslad bana runt huset.

Nu är det tyvärr så att jag hinner inte ens upp på övervåningen för att börja städa. Säg att man börjar i hallen, dammsuger upp kilovis med grus och plockar rätt på jackor och skor. Sen vidare in i köket, torkar smulor, tömmer diskmaskin, sorterar återvinning och städar upp sällskapsspel från köksbordet. Under tiden i köket har 2 barn plus deras far vandrat ut och in kanske 3 gånger var och det är bara att dammsuga hallen igen. När man är färdig har någon fikat eller spelat domino och man måste börja i köket igen. Osv. Osv.

Jag hinner ju för tusan aldrig upp på övervåningen för att dammsuga pennvässarrester och skälla om smutskläder som inte bärs ner. Hur gör alla andra?

kontraster

Igår var jag på toppen av mitt utvilade liv. Nu har vardagen rivstartat och jag är tröttare än någonsin känns det som. Jobbade hela natten och det var helt okej. Hem för att sova. Vaknade drygt tre timmar senare av 18 telefonsignaler. Jag orkade bara inte gå upp men undrade vem som aldrig la på. Strax därpå ringde det igen från samma nummer och jag insåg att det var från fritids. Hann tänka tusen jobbiga tankar om att Stora E kanske blivit hastigt sjuk eller skadat sig allvarligt eller getingstucken eller nåt. Kastade mig på telefonen.
Då hördes Stora E med väldigt liten röst säga "Oj!". Hon ville ringa och fråga om hon och en kompis kunde gå hem nu och leka. Jag svarade bestämt men ganska vänligt att nej det går inte idag, nu ska jag sova vidare.

Efter det gjorde jag tappra försök att somna om. Gick inte så bra men slumrade lite iallafall. Ytterligare två timmar senare hör jag barnröster utanför och någon som rycker i vår dörr. Tänker att det är grannbarnen som vill leka med Tovan. Vacklar upp och ser Stora E smyga runt på tomten med sin kompis.

Jamen allvarligt vad gör man då? Och hur kan fritids låta ungarna bara gå därifrån? Jag gick på impuls och klev ut i morgonrock och frågade vad i allsin dar hon höll på med. En mycket skamsen tjej tittade fram bakom lekstugan. Jag rabblade säkert upp något om att hon stört mig två gånger och jag ska jobba en hel natt till. Sen vände jag på klacken och gick in igen.

Snart stod hon i hallen och bad om ursäkt. Jag hade tillslut svårt att hålla mig för skratt hur borta med vinden 10-åringar tydligen kan vara. Hon visste så väl att jag sov idag och helst inte vill bli störd. Till min stora förvåning orkade jag inte vara arg utan löste det hela väldigt balanserat. Nu är de ute och leker.

Nu är jag väldigt vaken och kan lika gärna fortsätta med det. Borde passa på att städa eller nåt.

Nu är glidarlivet slut

Det är inte klokt, det är tänkt att jag ska börja jobba inatt. Vem tyckte det? Jag har varit hemma i drygt 8 veckor. Tovan ska till dagis imorgon och det blir väl okej förutom att hon numera sover till 10. Imorgon incheckning på förskolan kl 06.45. Stackars min lilla semestersömntuta. Min försök att få in henne på normal dygnsrytm har inte funkat...

Vi har sovit fantastiskt mycket och skönt denna sommaren. Jag har inte varit så utvilad på 10 år tror jag. Och vad mycket kul vi haft! Faktiskt hunnit med en hel del med huset också även om vädret sabbat alla tidsplaner vi haft.

Dags att inte få ångest nu. Det är nästan 12 timmar ledigt kvar. Och visst är det skitkul att jobba?! Ja iallafall är det kul att få lön. Min föräldrapenning kommer någon gång i september istället för 25 juli. "Vi har så mycket att göra" sa de bara på försäkringskassan. Min arbetsgivare är mer pålitlig med utbetalningar.

kollision II

Maken läste blogginlägget och blev skitirriterad. "Jamen det är ju en svinbra låt, du har ju bara inte fattat det än!" Sen var jag tvungen att lyssna en gång till. Han satt intill och spelade låtsastrummor. Fattade fortfarande inte vad som överhuvudtaget kunde vara i närheten av bra.

Sen kom nästa dräpande kommentar. "Måste du låta så arg på mig i bloggen?" Jag svarade väldigt pedagogiskt att det gör jag ju inte alls det, absolut inte. Men min tuffa dödsmetallare är en liten mjukis bakom fasaden och tycker inte om när jag driver med oss. Face it, säger jag bara.

kollision

Det började med att jag ville lyssna på en R'n'B-låt jag gillar. Maken samtyckte snällt men såg lidande ut i 2x3 minuter (jag älskar repeat!). Sen kontrade han med dödsmetall. Jag ville vara förstående, i-dina-intressen-deltagande fru så jag bad att få lyssna på några nya alster. Tovan satte händerna för öronen, gömde sig i mitt knä och bad oss stänga av den läskiga musiken.

Jag framförde lite surt att det är väl ganska konstigt att när man är gift med en musiker med nytt skivkontrakt och allt, att man aldrig får några kärlekslåtar skrivna till sig? Maken mulnade lite och muttrade nåt om att det inte var hans grej. Kom att tänka på skivan jag får i julklapp varje julafton med bara våra låtar på eller låtar med passande titlar/texter. Och ett kärleksbrev i det egenhändigt skapade konvolutet. Inte så illa!

Maken bytte låt och spelade en vidrig hasch-flummig 70-tals folklåt på svenska. Inte så att den var drogliberal i budskapet men det lät som om de brajat på rejält innan de flummat ihop låten.

Tillslut försonades vi med Beatles och körde ett parti maxiyatzy. Innerst inne extremt mycket Svensson här.

Familjen kom hem nu, jag är färdig!

Var på krogen igår. Det var nästan så att staden hajade till, nämen är du här?! Jag brukar aldrig vara ute annars, det var på tiden. Maken jobbar. Svärfar är snäll och passar barn. Tovan blev mycket lycklig över att få sova där. Jag blev mycket lycklig att få sova ostört efter festen. Men nu när man vaknat till känns det mest konstigt, jag vill att klockan ska ticka på så jag får åka runt och hämta hem min familj. Jag tycker de ska vara hemma hos mig.

bloggpaus

Hade en liten bloggpaus iochmed att vi besökte min farmor, Tovan och jag. 84-åringar har varken dator eller bredband. Däremot har de väldigt mycket fikabröd, godis, gourmetmat och tid för mys. Det var en väldigt bra lillsemester. Utom när Tovan grät efter pappa. Och för första gången någonsin orkade farmor inte gå med oss i varken galleriorna eller på parken zoo. Jag gillar inte att hon åldras och blir så trött.

När vi kom mötte hon oss vid tåget, stora famnen öppen. Sen var hissen under reparation så vi fick ta trapporna. Jag blev knäckt av hur andfådd hon blev och ville skicka henne till pci-lab direkt.

Farmor hade ändå all ork i världen att spela domino och yatzy så vi tre fick mycket kvalitetstid. Tovan grät när vi åkte hem, hon vill ha alla sina vänner hos sig samtidigt.

Själv uträttade jag underverk på rean. 70% gillar jag!

Utmaning!

Jag älskar ju sånt här! Utmanad av 5 varje dag och här kommer mina svar.

1) Vad åt du till frukost?
En banan och ett glas vatten. Är ingen frukostmänniska.

2) Lägg ut den senaste bilden du tagit på dig själv. Obs! Bara du själv får figurera på bilden.
Det blir ju svårt... Kan inte operera vår nya multifunktionella hårddisk/multimediamaskin. För det andra tar jag aldrig bilder på mig själv. Detta får vänta tills min man kommer hem...

3) Vem fick du ditt senaste sms ifrån?
Vännen Emma.

4) Vilken färg har din dator? Alltså skalet...
Silver.

5) När var du arg senast?
Även här får nog maken hjälpa till - jag minns inte så noga! Fast som mamma till en 4-åring skäller man väl lite mest varje dag.

6) Ditt bästa minne från skoltiden?
Törsten att lära sig, umgänge med underbara vänner, goda prestationer.

7) Ditt sämsta minne från skoltiden?
Grupptryck.

8) Yoga eller löpning?
Jag har älskat löpning tills jag förstörde benhinnorna för gott. Har även anmält mig till en Yogakurs men jag kunde inte gå, vi jobbar för oregelbundet båda två.

9) Spaghetti Bolognese eller Oxfilé Provencale? Spagetti och kättfärssås: vår paradrätt!

10) Vilka tidningar läser du regelbundet? Karlskoga Kuriren, Vårdfacket och Bamse. På nätet: Aftonbladet.

11) Favoritkaraktär i deckare? Jag älskar Wallanderserien även om Kurt är rätt osympatisk. Annika Bengtzon för hennes mod.

12) Teveprogram du aldrig missar? Och om du gör det så ser du till att spela in eller kollar reprisen. Jag kollar just inte på TV. Gillar Lyxfällan. Är lite trött på inredningsprogram. Sista tiden har jag följt I shouldn't be alive på Discovery.

13) Vem är du avundsjuk på? Eller vilka. Ingen. Jo förresten, de som bara behöver 6 timmars sömn och sedan är utvilade.

14) Din bästa revansch?
Ingen. Jag är diplomat. (Man blir det när Tudorienne och Verldens Gang är ens storasystrar).

15) Din bästa chef ever respektive din sämsta?
Sämsta: Frälsningsarmésoldaten på härberget. Hon hade nog borderline. Tyckte att jag var störd i huvudet när jag ville ha intyg på att jag jobbat där. Och F-armén har någon konstig regel att man inte får avskeda någon med chefsposition. Bästa: Managern i affären i Edinburgh. Hon blev även min vän. Jag kan fortfarande skratta åt roliga saker hon sagt. Suverän humor och extremt positiv.

16) Mat som du aldrig någonsin kommer att äta? Orsak?
Grillat marsvin med huvudet kvar. Helst inte hoki heller.

17) Offentlig person som du skulle vilja ta dig ett snack med?
Henning Mankell.

18) Kaffe eller te? TE!

19) Hur ofta är du på IKEA?
Aldrig på lördagar, det har jag lovat mig själv för 4 år sedan - och hållit! Nu är det nog ett halvår sedan sist.

20) Om du hade fem miljoner över....vad skulle du då köpa? Och du var tvungen att köpa något annars skulle de försvinna... 5 miljoner räcker ju till massor! Först en semesterresa med hela stora familjen, sen betala alla lån, köpa en sprillans V70 och ändå ha en massa kvar! Ett nytt hus? Neej det vill jag inte idag iallafall...men nya möbler, ge till mina syskon och kanske kanske en MC till min man. Är det något kvar nu skulle jag skänka bort en del och sen köpa ett underhållsfritt torp.

upprättelse för Ninnes man

Blev ju lite (inte så uppskattat av somliga) tjat i bloggen huruvida han skulle komma i tid. Det som hände i verkliga livet var såklart följande:

Dagen för bröllopet.
Vaknar tidigt och går upp nästan först av alla. Trasslar med internet en evighet tills brorsan tar över och hjälper mig få fram mina viktiga dokument. Övar lite på framförandet och kollar schemat. Äter frukost. Tvättar, fönar och plattar håret. Mamma skeptisk. "Du som har ett så vackert fall". Packar en tredjedel av grejerna som ska med.

45 minuter innan vi ska åka väcker jag maken, han gör sig färdig på mindre än 20 minuter. Står sedan och ser skitsnygg ut i kostym och väntar på mig. Jag inser att jag är ganska sen. Vi hinner inte med lunch, säger jag. Vi måste nog ta en burgare i McDriven på vägen istället. Maken tålmodig medan jag halvt ombytt springer runt med mascaraborsten i ena handen och presenten i den andra.

Ungefär 20 minuter försenade sticker vi iväg. Kön i McDriven är så lång att vi måste skippa lunchen. Istället får vi stanna superkort på Netto i Råda och köpa ett paket grillkorv och äta kalla medans vi kör. Kommer fram på exakt utsatt tid.

Nu till själva poängen, min man har inte sagt ett ord om detta! Han sa bara att jag var fin i klänningen men inte ett ord om min taskiga planering. Han ska kanske få en blomma eller nåt.

åter i hemmet

Helgen gick vansinnigt fort. Hann just inte blogga, bara fira vännernas bröllop, äta middagar med mina föräldrar, umgås med stora familjen och återhämta sig.

Bröllopet blev väldigt lyckat. Vacker vigsel och skitkul fest. Det gick rätt smidigt att vara värdpar. Jag hjälpte frivilligt till med annat praktiskt också såsom plocka disk och ställa ut mer vattenkaraffer. När jag klev in i köket med en trave tallrikar såg jag en så välbekant kvinna att jag spontant utbrast "NÄMEN HEJ!!!" Hon kollade väldigt förvånat på mig och jag kom på att jag inte kunde placera henne. Då sa jag (lite mer osäkert) "Du känner nog min mamma som heter så och så". De flesta hemifrån bygden vet vem (och tycker mycket om) mamma. Då fattade hemliga kvinnan galoppen och tyckte mamma och jag var mycket lika. Alla säger det. Utom de som säger att jag är lik mormor.

Den hemliga kvinnan visade sig vara min chef på ålderdomshemmet där jag gjorde karriär på somrarna i slutet på 90-talet. Förutom min exchef var hon även brudgummens svågers mamma. Samma kille som var värd tillsammans med oss. Cirkeln sluten.

såhär långt

Resa med tåg och buss tillsammans med 4-åring och I-will-survive-packning: över förväntan
Fira 23-åring med släkten: som förväntat jättemysigt och roligt.
Möhippa: över förväntan. Blev aslyckat faktiskt. Frulådan mkt uppskattad.

Jag planerar att morgondagens vigsel + bröllopsfest kommer att gå över förväntan. Vädret skall stråla (utomhusvigsel) och allt ska klaffa. My partner in crime ska inte få scenskräck (please God please) och vi ska prata lagom mycket och väldigt bra inför gästerna. Ser fram emot spektaklet med glad förväntan!

Tovan känner sig som hemma här hos mormor och morfar. Tar sig många fri- och rättigheter. Imorse stack jag hemifrån när de flesta sov. Senare fick jag höra att Tovan sov till klockan 11 (hon är ett UNDERBART BARN). Då gick mamma in för att kolla så hon levde. Det gjorde hon, var nyvaken och höll på att klättra ur sängen.

Nu är det över midantt. För en stund sedan kom min man hit, 1/2 dygn för tidigt. Jag tror jag skrämde upp honom med ett tidigare blogginlägg? Min syster och jag vidhåller att det var roligt, ironiskt skrivet av ett kontrollfreak. Han kände sig lite stött av att jag inte litade på att han skulle komma i tid. Min syster å andra sidan, som har ärvt samma kontrollgen, tyckte mitt inlägg var relevant och självklart. Nu är han här och väldigt välkommen. Mamma och pappa sprang ikapp med middagsresterna och bag-in-boxen så fort han uppenbarade sig. Lagom vid fotovisningen ramlade brorsan in efter bion. Nu myser alla som vanligt. Pappa säger snällt att jag gärna får komma ner och vara med. (Läs: Kom Nu!).