Visar inlägg med etikett förlåt. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett förlåt. Visa alla inlägg

tisdag 27 april 2010

Jag är helt slut

Synd att det inte fanns en tävling att delta i idag som hette argaste mamman med kortaste tålamodet plus trotsigaste, hormonsvalligaste snart 6-åringa flickan. VI HADE VUNNIT DEN LÄTT!

tisdag 10 februari 2009

jag skäms

Idag kom parfymen, det gick fort! Mindre än 24 timmar! Jag överlycklig, barnen fick smälla stora plastbubblor - ännu lyckligare. Så långt allt väl. Maken undrade förvånat vad som fanns i kartongen. "Min nya parfym" bubblade jag lyckligt, allt fortfarande väl.
"En sak mindre på min presentlista till dig" sa han då. "Ja haha" skrattade jag som trodde att han skämtade.

Sen visade det sig att han absolut visste att jag önskade mig den och hade lagt in namn och allt i mobilen för att kunna köpa den till mig. Fick jag skitdåligt samvete, har haft för låga oromantiska tankar om Mars.

Försökte muntra upp Mars med att det finns andra parfymer jag önskar mig lika mycket men det var tydligen inget kul längre - alltför uppenbart.

fredag 7 november 2008

vi sålde verkligen huset

Alltså vi sålde verkligen. Och alla andra som anmält sig till visning kanske känner sig blåsta. Ursäkta oss men vi tog drömerbjudandet! In i det sista kunde ju köparna ångra sig. Köparna var nervösa att vi skulle ångra oss.



Det måste vara ett rekord, att sälja 24 timmar efter att annonsen kommit ut. Priset är definitivt rekord på vår gata. Bara en grej som är knäpp, att annonsen finns kvar fast med det nya priset. När vi skrivit papper och allt.

tisdag 22 juli 2008

Handen på hjärtat (hjärnan frikopplad) II

Jag har gjort det igen. Snart måste jag nog uppsöka läkare eller akutpsyk, jag vet inte vad som är fel med mig.

PRO: (nu menas alltså fördelar med nya huset jag hittat som jag har magkänsla för men som maken säger kommer skicka oss i en tidig grav. Min syrra tror att de köpt ett renoveringsobjekt men den här fastigheten vågar jag inte ens länka till. Den ser ut som en knarkarkvart men grym potential om man ser bortom det).
*läget - om man bortser från att det ligger skitnära en Europaväg då... Men det är 2 minuter till dagis, cykelavstånd till jobbet, Stora E's skola och centrum. Aldrig mer 2 volvokärlekar samtidigt - och det är alltså positivt.
*priset - trots att maken är anti har han redan deklarerat sitt slutprutade pris. "Inte en spänn över 400 000 betalar jag!" Jamen 400 000 för ett hus, det är ju gratis!
*potential med STORT P. K-märkt. Bullerbyn.
*storleken - vi snackar nästan 200 kvm.
*magkänslan. Det vill säga min magkänsla att det är där vi ska bo. Att vi gör en god affär. Maken får mer ont i magen av allt jobb som krävs.



CON:
*att maken renoverat typ konstant sedan 2002. Han börjar bli trött på det. Och jag är livrädd att han ska bränna ut sig.
*Träkåk som man INTE får bestämma över själv. Det måste vara falurödfärg och spröjsade fönster.
*skicket. Alltså det man ser är en sak, men det man inte ser... Anticimex får göra ett digert jobb gärna med hundar.
*måla en sommar till? 2 år i rad? Skrev inte jag ett inlägg om det nyss?
*vårt eget lilla fina hus som vi äntligen börjar få lite fason på...
*att min man vägrar flytta in förrän allt är färdigrenoverat. Jag säger att i sovrummen kan vi rolla lite snabbt och göra om senare men han vägrar.

Är det inte märkligt att vi ens diskuterar det här? Som om det vore en möjlighet. Vad håller vi på med? Men vi sa ju faktiskt att vi skulle bo här i 5 år och sen köpa vårt riktiga hus. Bara det att hela sommaren har vi skrattat åt det och sagt att nu blir vi här. Trångt och mysigt som det är.

måndag 9 juni 2008

jag bad om det

Inser att jag skapat ett beteende. Som jag i alla år hittills lyckats undvika. Vi snackar glassbilen. Fram till nu har jag konsekvent sagt nej. Stora E slutade tjata för länge sen. Tovan har aldrig börjat för hon har inte ens vetat vad det är. Den kan stå precis utanför dörren och tjuta men hon rör inte en min.

Idag (var det solen? värmen? skatteåtebäringen?) tyckte jag att det var en helbra idé. Hörde den på långt håll. Sen var killen försenad till vår gata. Mitt möte hann börja och Tovan var tvungen att vara med. Vi missade glassbilen. En 4-åring blir besviken. Alltså fick vi planlöst vandra runt i området för att försöka hitta den, lyckades inte.

Nu har jag målat in mig i ett hörn. Det hörnet där man måste köpa glass av glassbilen nästa vecka och alla andra veckor efter det.
Tovan har lärt sig ett nytt system och hon gillar den världen i vilken en lastbil med glass kommer.

torsdag 5 juni 2008

räkwok var det

Så kom det sig att maken och jag stod och lagade mat mellan kl 22 och kl 22.20 igår. Just när han hade finstrimlat grönsakerna och vi börjat woka kom jag på att vi hade ett paket rostbiff och en hink potatissallad i kylen. Varför vara smidig?

måndag 28 januari 2008

till alla gäster

som besökt oss nyligen (t ex i helgen)
SE NEDAN!!!

Och var vaksamma på symptom...
(ursäkta men vi visste inte om det!)

onsdag 29 augusti 2007

Återigen

...varit på klädpartyn och gjort riktiga kap. *harkel*