tisdag 25 november 2008

snacka om sur kommun

Jag blir vansinnig på överbyråkratiska system! Men jag gillar ordning och reda så givetvis ringde jag assistenten på Barn- och Ungdomsförvaltningen, stadens norra avdelning, eftersom vi inte fått någon räkning för Tovans dagisplats denna månad. Rätt ska vara rätt, ni vet.

Jag har snackat med henne så många gånger att vi nästan känner varandra. Ringt upp henne, försökt att förklara vårt uppenbarligen SUPERSVÅRA, KONSTIGA FALL. Hon har för länge sedan dömt oss som tidernas psychofamilj. I den här familjen bor nämligen 2 föräldrar som jobbar skift, det är det enda fel vi gjort.

Jag kontrar med att hon är en surkärring som inte hajar sitt eget jobb ens, tala om att vara inkompetent. Fast jag är ju alltid supertrevlig (ganska iallafall) i telefon så jag bara väser för mig själv att hon är bränd på andra våning.

Vi bor i en gammal bruksort där fabrikerna gått på högvarv dygnet runt i generationer. I skuggan av Den Stora Produktionen har många andra industrier växt upp. Alltså borde många andra småbarnsföräldrar också jobba skift, rimligen. Därtill lägger vi äldre- och handikappomsorgen, ett akutsjukhus med 1000 anställda, lördagsöppen folktandvård, taxi- och busschaffisar.

Det borde vara många familjer som har knöliga scheman! Men just det, de allra flesta har gängat sig med någon som gör det enda rätta: jobbar mån-fre 8 - 17.
Surkärringen fattar inte. Och jag slösar dyrbar energi på att vara superarg på henne.

Hon klagar över att Tovan är så olika mycket på dagis olika veckor. Fint säger jag, då kan du jobba mina nätter och jag bara har dagpass så blir det mycket jämnare. Och du L.N kan ju ryta åt de 3 olika schemagrupperna på 3 olika avdelningar på lasarettet som styr i hur god tid vi kan lämna in schema till dagis.

Vad gnäller hon om? Mitt barn underlättar för personalen på hennes dagis. Hon tar upp en heltidsplats men snittar 13 timmar i veckan. Och vi skickar in inte bara Tovans schema utan även makens och mitt schema enligt reglerna. 52 veckor per år blir det. Hur ointressant och kränkande som helst.

Inga kommentarer: