torsdag 11 februari 2010

Att åka bil med sina föräldrar

Man gör ju aldrig det nuförtiden, åker bil med sina föräldrar. Inte jag åtminstone, jag åker bara i egen bil bakom dem. För några veckor sedan blev det ändå så, den där sorgliga begravningsdagen. Jag satt i baksätet och kämpade mot tårar men så måste man ta en paus och skratta lite. Mina föräldrar satt nämligen och ältade om de borde tagit med kaffetermos ändå? Jag bara stönade inombords. Vi skulle åka 13 pluttmil och man ville bara komma fram. Bleve man akutsugen på fika hoppar man väl in på nån mack eller seven-eleven? Men jag glömde att de är födda på 1940-talet och liksom inte har det tänket.

Sen skulle de sätta på radion och då blev jag lite orolig. De måste höra vansinnigt dåligt nuförtiden. Det var p1 på HÖGSTA VOLYM. Inte nån medryckande musik så man känner tvånget att poppa, utan nyheter som vrålades ut. Jag fick en ljudchock.

När vi kom till Partille började pappa vifta och peka.
- Där är kyrkan! ropade han
- Va? Är begravningen i Partille? undrade jag förvånat
-Nej men snälla du, den är ju i Backa såklart, men Partille kyrka ligger där!
- Men herregud, vem bryr sig?
- Jomen pappa har sin egen GPS. Han tycker om att peka ut alla kyrkor!

5 kommentarer:

Ke.Li sa...

Kärlek och minnen.
Tur att du inte kommer ihåg färden över alperna sommaren på 80-talet när stora sis hade öronproblem...

Vi har åkt otroligt många mil ihop. Och vi överlevde.

Anonym sa...

Kommentar till statusen till höger:
Jag har varit på Selma och jag har varit i Barcelona. BARCELONA!!! Ingen tvekan. Selma var bra, men inte som Barca, inte. Jag skulle rekommendera sen augusti framför tidig, värmemässigt. Kolla när de har semester. Då är en del stängt. Men. Det är en turiststad, så den dör inte helt... 14-18 maj drar vi!

Ninne sa...

Mycket kärlek, mycket minnen.
Ang Alperna minns jag mest ditt klag:-) Och alla papperstussar...men det värkte hål elle? Sipprande örongojs, hm påminner om mitt jobb *fräscht*

Lisa: så du tycker Spanien, mm. Men bara så långt från Lillfisen. Jag är lite osäker på om jag är redo för att vara i ett annat land utan henne. Hönsmamma.

Anonym sa...

Det förstår jag absolut. Det är en helt annan femma! Ta Selma i augusti och Barca nästa vår! =)

Lisa sa...

Jag skulle inte ha några problem att vara i ett annat land än mina barn, däremot att FLYGA till ett annat land utan dem är i princip otänkbart. Usch mycket ångest där. Kanske därför nästa barnfria semester blir på hotell här i göteborg ;)