måndag 26 januari 2009

Snuvad

Ibland är det skit också att bo i liten stad. Gravidyogan är inställd på grund av för få anmälda. Jag hade verkligen sett fram emot det. Äntligen något för mig. Jag menar som liten go efterrätt en gång i veckan mellan all härlig familjetid. Om några år kommer alla anonyma att uppenbara sig - vill jag att lillfisen ska få gå i simskola eller på dans får man köa i åratal! Bland alla föräldrar bara jag som är ego-mamma tydligen... Eller så har alla andra foglossning. Mitt i all besvikelse tröstar jag mig med annat:

Fina hjärtan jag köpt av en arbetskamrats dotter. Det stora är till mig och nu ryker min hemmagjorda rispåse av gammal nylonstrumpa fylld med jasminris. De små köpte jag till barnen för att få ha mitt hjärta ifred. Nylonstrumpan ville gärna hamna på villovägar...

Inte illa pinkat av elaka styvmodern!
Min julklapp från Stora E *stolt*

Mamma och pappa kom på middag, de lämnade en liten bit av våren...



1 kommentar:

Tudorienne sa...

Men fan vad synd! Det med yogan alltså.