
Jag är lika delar irriterad och imponerad. Min femåring är verkligen skicklig på att äta ägg utan att få i sig någon äggula överhuvudtaget. Vilket pjosk suckar jag. Men så minns jag att 1984 var det alltid o'boy och kokt ägg till frukost på fredagarna på Källeboda. Jag klarade bara inte av den där vidriga vitan och Rasmus kunde knappt se gulan. Alltså bytte vi med varandra, hans gula mot min vita. Alla nöjda och glada. Och tänk vilka rekorderliga vuxna vi blev.
Sensmoral: Måste ha mer tålamod.
3 kommentarer:
Slarvan ville inte ha "solen" hon heller.
Ha ha! Gustav gör exakt lika!
Snyggt jobbat Tovan!
Skicka en kommentar