måndag 4 januari 2010

Allt får sin förklaring

Har gått igenom inlägget med pappa. Han säger såhär:
"Den här hästen fick min pappa i 40-årspresent av sin svärfar, alltså din farmors far Arvid. Pappa tillhörde ju artilleriet och hade senare ridskola. Arvid slog in den i tidningspapper och uppvaktade på så sätt din farfar".
Nu gillar jag också hästen. Den skulle förresten göra sig bra på min öppna spis.
"Vart ska man göra av sin sprit? Jag vill inte ha den framme så jag tänkte här i bokhyllan blev bra. Katten är förresten jättefin, den fick vi i present av min gode vän Göran Jonsson *paus för att kontrollera med min mor att den verkligen kom därifrån* för många, många år sedan. Och du vet, som din mormor alltid sa - det är lite värde i den!"

"Helt korrekt".


"Jag gillar ordning och reda".

(Det gör vi andra också, men vi gillar också relevans).

"Här står det mycket bra saker".


"Fick jag den av grannarna? Den trodde jag att jag fick av min son!"


"En pannlampa... PAUS... ja den bara hamnade där"

Det kanske var min syster som lade den där, efter att ha använt den vid julpusslet förra året.


"Är den din?"



Syrran har redan förklarat i kommentarsfältet.


"Just det, hantlar. De måste ju inte ligga i bokhyllan."

1 kommentar:

En Lisa... sa...

haha! ännu roligare.
min farmor hade huset fullt av massa underligheter men hon var också en klarsynt dam som sa: ja, jag vet att det inte ser su så snyggt ut precis, men du vet det är grjeer jag gjort och grejer jag fått under åren och det är MINA grjer.