tisdag 3 november 2009
Undrar ni varför jag inte bloggar?
Det är för att jag är så underbar. Sådär härlig att man vill vara med mig JÄMT. Hos mig HELA TIDEN. Sitta knäet, hänga på armen, vara nära. Man vill inte vara ifrån mig ALLS. Och då menar jag inte åka ifrån utan ligga på en filt i samma rum eller sitta i en babysitter en liten stund. Det är ju helt fruktansvärt att vara så långt ifrån varandra. Jag köper den nya trenden rakt av; håller, bär, gosar, rufsar i håret och sniffar i nacken. Ifall ni undrade vad jag håller på med alltså.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Jag fattar precis...! Been there, done that... Vad som däremot hänt här är att lilla Selma här blivit helt lysande på att ligga själv på filt och leka. Jollra och gunga i babysittern. Vara nöjd med bara sig själv som sällskap. Jag passar på att njuta för jag vet att det kan ändras snabbt... 8 månaders kris snart, vem vet? När man inte får släppa mamma med blicken! Hualigen!
Hur går det med maten nu då? Funkar det med smakportioner...? Jag har massa goda egenhändigt ihopsnickrade barnmatsrecept utprovade här om du är intresserad. 5-stjärniga enligt Selma. Vegetariska, men med linser, tofu och annat smarrigt. Säg till om du vill ha några.
JA TACK!!!
Själv har jag haft två stycken 16månaders i samma läge under en dryg veckas tid. Inte lika enkelt kan jag lova... Tack och lov är de solskensflickor på dagis hela dagarna, så det är nog mest lite "tanka-trygghet" i kombo med halskrasslet vi allihop drar runt på här hemma. Men. Ibland. Blir. Mamman. Trött.
Skicka en kommentar