Han snarkade så in i bängen, att jag flera gånger fick ruska om honom. Tillslut viskade jag "snälla". Då F L Ö G han upp ur sängen och började klä sig. Jag frågade vad han gjorde och då sa han att han skulle gå upp. För att väcka barnen och skjutsa dem till skola och dagis.
"Men du, klockan är ju tio i elva" sa jag. Då blev han irriterad och tyckte att man skulle precisera sitt snälla och inte bara kasta ut det sådär otydligt. Han hade dubbelkollat sin mobil och tyckte det var märkligt med 22:50 men trodde benhårt att det var morgon.
Jag skrattade så högt och så länge att Fisen vaknade igen och så fick vi börja om.
Tillslut sov alla.
5 kommentarer:
He he ni är för roliga!
Ha ha. Igenkänningsfaktor...
Ha ha ha, nu fick jag mig ett gott skratt!! Håller med Tudorienne: ni är roliga!
Ma
Ha ha! Tack för det härliga skrattet!
Bjud in Karl så kan han nypa i stortån !!!
Pa
Skicka en kommentar