ses imorgon

Som genom ett trollslag blev jag vansinnigt trött ikväll. Kunde inte riktigt tänka klart och glömde bort vad jag gjorde för 2 minuter sen. Nån slags autopilot slogs på med inställning överlevnad. Just då tyckte min man att det var dags att gå ut i garaget och röja och min bebis att det var dags att gallskrika.

Nu sitter jag i ett stökigt rum med hela duplohärligheten utspridd på mattan. Från övervåningen hörs stackars Lillfisen kämpa med krämporna. Hennes pappa har kommit in och fick raskt en bebis över axeln. Jag hoppas vi kan checka in hos nattsömnen snart.