Det hjälper inte att locka. Det hjälper inte att be snällt. Bossen bestämmer. Tovan försöker ändå - och magen får mycket kärlek. "Mamma, jag älskar din mage! Jag älskar bebisen!" Men hon har tröttnat på att vänta. Stora E börjar också, på ett mer finkänsligt sätt, tappa tålamodet.
Vi bildar klubb alla 4, vi-som-vill-ha-ut-ungen-nu. Maken trampar otåligt. Tog Tovans grepp på bilden igårkväll och försökte tala till rätta. Avkomman har noll respekt för sin far visade det sig, däremot märkte vi att namnvalen inte var helt klockrena...? Så i grevens tid plockade vi fram listorna igen och justerade. Men nu är vi nog helt klara med allt. Jag har belagt mig själv med Tradera-förbud. Inga mer inköp för att fördriva tiden! Förresten... när vi gick på övertid och väntade på Tovan beställde vi i vår intensiva tristess en ny vagn! Turligt nog hade vi sinnesnärvaro nog att avboka den.
Inlägg
1 kommentar:
Åh vilken superfin bild!
Förstår att det är jobbigt för familjen att bara gå och vänta!
Skicka en kommentar