Jag är helt uppfylld av mig själv just nu. Pinsamt osolidariskt men sant. Så hög på hormoner och adrenalin att jag känner mig förgiftad. Kroppen skriker efter bröd och pasta och det känns som att allt handlar om att se till att äta och vila ordentligt. Så nära elitidrott jag kommer.
Ständigt beredd, inifrån och ut. Gång på gång river värkarna tag...för att några timmar senare helt avstanna och liksom ta paus. Illa trött på det. Nu bestämmer vi antingen eller. Inget vel. 2 veckor till av det här partyt, nej tack! Därför: antingen bebis fullt ut, eller vanligt liv tills det är dags. Alla fattat?
lördag 30 maj 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
4 kommentarer:
Nu väntar vi med spänning på resultatet. Lycka till.
Kram Lena i Skövde
Låter bra. Lycka till! Tänker på dig.
Hoppas för din skull att det blir fullt ut inom kort! Kram.
Du, jag träffade ju dig bara ett par timmar efter att du beskrivit dig som introvert eller hur? Jag upplevde dig verkligen inte som du beskriver dig! Sen får man ju faktiskt fokusera som bara den så här på slutet! Håller förstås med dig, inget vel, rakt på sak och ut med bebben! :-D
Skicka en kommentar