4

Tovan har lärt sig känna igen sin första siffra: 4. Det började med att vi lade patience tillsammans (ett släktdrag). Jag visade henne en fyra och sa att snart ska hon fylla fyra år. Sedan den dagen rapporterar hon om alla fyror hon ser - och de är häpnadsväckande många. På bilar, hus, tidningar, tröjor, artikelnummer på div grejer i affärer o hemma, på TV, på klockor etc etc. Varenda gång lika glad. Entusiasmen tar aldrig slut. "Titta mamma en fyra! Jag ska ju fylla så!"

Jag kan bara avundas glädjen. Och stolt impas av att hon inte sagt ett skit om presenter, bara siffran är rolig. Till slut frågade jag vad hon ville ha när hon fyller 4. Svaret lyder: en pojkbarbie, neej, 2! Och en barbiebil och ett barbiehus!

Ken-dockorna är ok ur genusperspektiv. Det andra har vi redan massa så helst inte mer, barbieträsket är sådär...