jag erkänner - det har gått för långt. Nu har jag hittat 2 drömhus till. 6oo ooo SEK billigare än mitt tidigare drömhus som jag grät över förra veckan. Nästan på samma gata. Bredvid mitt jobb. 2 att välja mellan. Jag inbillar mig att livet i den här stan skulle bli så mycket bättre, roligare, enklare, billigare (bilmässigt sett) och TRIVSAMMARE om vi flyttade. Jag vill SÅ GÄRNA och SÅ MYCKET. Jag känner igen det här, 100% känsla direkt. Det börjar bli jobbigt att stå ut med så mycket känsloengagemang i ALLT. I 27 år har jag stått ut som eldsjäl med MYCKET ÅSIKTER. Nu får det för tusan vara nog. Jag ska sluta analysera, känna och tänka och bara let go. Verkara ju vara många som lever så och de klagar inte.
Åkte omvägar med Tovan idag bara för att kolla läget utanför. Och jag har kollat almanackan hur våra dagar ser ut när det är visningar - jag jobbar båda kvällarna. Ett tecken? Räknat ut vår blivande budget och amorteringsplan. Tapetserat och möblerat. Frågat maken försiktigt och han säger NEJ!
Det är inte läge att tvinga tre andra att flytta med mig, det skulle bli svårt att motivera sedan när de gaddar ihop sig mot mig vid eventuella (= högst sannolikt kommande) familjegräl. Vi får helt enkelt ta och drabba samman om nåt annat istället.
Med handen på hjärtat så är det inte köparens marknad just nu. Men bra läge att sälja radhuset. Stora E måste byta skola eller skjutsas in i det oändliga. Tovan får inte byta från sitt superdagis (för mig) och måste också skjutsas. Vi har inte sparat tillräckligt. Skolvägen är inte bra.
Nu bor vi ju helt barnvänligt med cykelväg till skolan och lekplats utanför. Barnen stormtrivs och har kompisar.
Det är bara jag som är rastlös, har svårt att komma till ro. Önskar mig garage, färre amorteringar på bilar, större tvättstuga, fler sovrum. Jag kanske gapar efter mycket men ska inte trean och fyran få egna rum? Och ett extra rum att förvara kläderna i som jag vill börja sälja. Egentligen är jag inte materialistisk, iaf måste jag verkligen inte ha två fräscha bilar. Ge mig huset så kan bägge säljas!
torsdag 30 augusti 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
3:an och 4:an har inte behov av rum ännu. Drömhuset lever kvar!
Det finns ju mycket som talar för och emot allt möjligt där! Men som sagt, kasta lite tålamod på problemet. Och hitta nåt annat utlopp för din rastlösa själ! Mekano, ridning, åka till syrran i Sthlm ...?
Skicka en kommentar