Är visst lite tärd pga min klantiga schemahantering. Har lagt schemat själv så jag kan inte klaga på skiten... men nu har det varit lite väl mycket...
Har upptäckt en negativ sida hos mig. Jag lever ut mina känslor på jobbet totalt. Brukar inte skälla ut föremålet för min ilska men likväl skälla, svära och muttra för (stackars) alla andra. Jag måste sluta med det.
Idag iallafall kunde jag inte hejda mig. Det började redan vid frukost när en skitsur kirurg stampade in på avdelningen. Jag fick glömma min rast och gå och hjälpa honom på konsultuppdraget. Han var skitotrevlig så jag var tvungen att säga åt honom att gå och ta en snus så han blev på bättre humör. Då vände han plötsligt och blev jätteglad och erbjöd mig jobb på kirurgen på stående fot. Efter det var det idel colgatesmajl från hans sida.
På eftermiddagen blev jag oskyldigt anklagad och surnade till rejält. De som hamnade i positivt läge sa inte ett ljud. Fy tusan. Jag stod på mig tills en började gråta. Kanske ska ta det lite lugnare. Och tygla mitt språk lite. Bidrar inte helt till arbetsglädjen med mina utbrott.
tisdag 29 maj 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Perfekt! Låt dem ta till lipen bara!
Precis! Du ska INTE backa ned när du äntligen har börjat säga ifrån. Fortsätt precis så, du kommer inte gå över gränsen. That's my sistah.
Skicka en kommentar