På väg mot att återta herraväldet över min frisyr. Har inhandlat 1 styck inpackning (rosa gojs, inte helt olikt lingonmoussen de serverar på mitt jobb) och en flaska mousse. Eftersom jag helt slutat både föna och platta och allmänt engagera mig är det dags att börja ta tag i situationen. Inpackning var SÅ länge sen, hade inte ens expresskurer hemma längre.
Inte så att jag har struntat i det totalt. Varje gång vi åkt hissen från parkeringen ner till mataffären har jag fått psykbryt när jag kollat spegeln. (Min man är ganska trött på det) Sen måste man passera min frisör också och då måste jag gömma mig för att hon inte ska se krisen. Men en sak har jag fattat iallafall, bad-hair-days är det ingen som märker. Alla tycker jämt att det ser precis likadant ut som alla andra dagar. (Och då liksom v-ä-x-e-r ju paniken). Så, jag har mognat lite över hårstress (utom i hissar).
På mitt jobb kan man få giftiga kommentarer. Tex "fastnade du i ett eluttag imorse?". Fast mig har de inte vågat sig på, jag ser väl för tråkig ut jämt. Inte ens att jag har slingor som växt ut ner till axlarna har de skämtat om. Men så springer jag runt i min vanliga hästsvans varje dag också. En dag kom jag dit med utsläppt hår och då kände de inte igen mig.
Nu post-inpackning är det lent och luktar gott iallafall. Och med mousse i ser det ut som att det är tänkt att vara spretigt krull helt osymetriskt. Borde verkligen till frissan snart men vi kör stram budget den här månaden (igen) så maken får väl slinga och kanske kanske toppa lite.
torsdag 3 maj 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Du har en snäll man, du, som både kan och kan tänka sig att slinga och toppa!
Och så händig sen!
Skicka en kommentar